Hur många gånger han vi inte sagt till varandra, pappan och jag, ”undrar vad som rör sig därinne” och syftat på något av barnens huvud. Vad rör sig där inne – dag som natt? Det är kul nu när vi äntligen får ta del av det. Nu när orden finns.

Dagtid
Att barnen sätter ord på sina tankar är ju däremot ingen garanti för att vi ska förstå rimligheten i resonemanget. Elvis kan sväva iväg med de längsta utläggen, historierna och fantasierna. Inga konstigheter enligt honom själv. Vi sitter däremot borttappade och undrar var han får allt ifrån.

Elvira skapar inga historier, men hon berättar om barn på dagis, grannar och släktingar och om favoriterna på You-tube – Lazy Town och Teletubbies. Inga målande redogörelser utan konkret och kortfattat och lättare för oss föräldrar att förstå. Vi, vars tankar, blivit färgade av logik, rim och reson.

Nattetid
På nätterna snackas det inte lika mycket som tur är, men det går i perioder. Barns drömmar, vad handlar de om? Innan vi fick en glimt in i den världen, då när det bara var jämmer och inga ord, skojade vi ofta om att deras mardrömmar handlade om att tappa sin napp, att någon tar en leksak eller puttas. Triviala problem som de upplever på dagtid. Och vi hade inte så fel har det visat sig, nu när Elvis sätter ord på drömmarna.

Scen: I stora sängen någongång kring 04.

Elvis låtsasgråter i sömnen och är upprörd
– Gräv upp den mamma!
Med tanke på klockslaget och alla andra sovande omkring, både i sängen och i radhuslängan, har jag inget annat val än att svara
–  Jag ska
– Gräv då!
– Ja, jag ska
– Men du sover ju bara
– Jag ska
Några sekunder av tystnad, Elvis registrerar att jag inte gräver.
– JAG VILL HA MIN MASK!!!

Eller så kan det låta så här.
Scen: Samma som ovan

-Nej!
-Nej!
Följt av lite låtsasgråt och jämrande
– Elvira tog den! 

Slutsats
Fantasier, monster, spöken, troll, Morran och ”läskiga teletubbies” (på You-tube kan man hitta det mesta) existerar tydligen i större utsträckning på dagtid än nattetid.

Just nu pågår det en debatt kring ”surfplattors” lämplighet som hjälpmedel i skolor och det har väl inte undgått läsare här på bloggen att vi helhjärtat omfamnar denna nya möjlighet för barnen att utforska/inspireras/spela/lära sig saker med hjälp av främst iPad och iPhone.

Det går inte att förstå hur duktiga de är på att intuitivt förstå tekniken utan att ha sett dem sätta sig och bläddra fram ett kul kattklipp på YouTube eller lägga en pärlplatta eller frisera en hund eller att ha provat på det själv. Därför är det ganska kul att det nu har samlats in pengar till en iPad åt Jan Björklund så han själv kan testa.

Nu finns det ju bättre saker att lägga pengar på än att kasta pärlor på svin och nedan hittar Ni ett behjärtansvärt projekt som skulle behöva Er hjälp.

Titta gärna runt mer på FundedByMe och se om Ni hittar något annat kul projekt att stödja och letar Ni efter appar kan jag rekommendera Pappas Appar!

En av godnattsagorna i kväll var Pinos dagbok som vi lånade på biblioteket. Barnen har läst boken flera, flera gånger. Både på dagis och hemma. De kan den utantill. Ikväll fick Elvis och Elvira turas om att läsa, en sida var, en åt gången. Det gick bra. Annars blir det lätt så att Elvis tar över när vi läser något tillsammans eftersom han får ur sig orden snabbare.

Boken består av tre-fyra ordsmeningar. Lagom långa för att komma ihåg och upprepa efter den som läser. Och med hjälp av bilderna kan barnen berätta/”läsa” Pino för mig. Perfekt ”språkträning” och på den nivån Elvira befinner sig nu.

Nu säljer även Hatten förlag Pino-böcker. Man kan också komplettera med teckenremsor att klistra in i boken. Praktiskt för den som läser för barnet och hjälper barnet att parar ihop ordbilden med tecknet. Fiffigt.

Pino har en egen webbsida. Böckerna är billigast hos Adlibris. Vill också passa på att tipsa om dataspelet. Enklaste enkla där man lär sig styra musen och klicka. Man måste få känna sig duktig också.

Jag klickade hem några böcker + en pysselbok ikväll och räknade samtidigt till 22 st olika titlar. Om bara Viran visste…

Här om dagen skrev jag om en känsla som trängde undan orden. Idag gav Elvira utlopp för en annan känsla som framhävde orden. Hon var så himla förbannad.

Den här gången var det hämtning på förskolan. Svettiga gick vi ut genom entrén efter brottningsmatchen med ytterkläderna. Elvis och Elvira sprang ut på gården och började klättra i en snöhög. Jag lät dem leka en stund. När Elvira hittade ett ställe på snöhögen som möjliggjorde en rymning över staketet var det dags att bryta upp. Och arg blev hon, och det kan man ju förstå. Att gå misste om en sådan chans till frihet.

Brottningsmatchen fortsatte för att komma ner från snöhögen och för att gå åt rätt håll. Elvira hamnade i foten av en annan snöhög. Där och då hade vi en dialog vi aldrig haft förut. En dialog full med rent uttalade ord, tidsbegrepp och upp till sex ord i samma mening. Situationen var lika frustrerande som underbar.

M  -Kom nu Elvira
E  -Jag vill inte!
M  -Jo nu ska vi gå hem
E  -Jag vill inte alls gå hem!
E  -Jag vill leka ute
M -Du får leka ute i morgon
E  -Vill inte leka ute i morgon
M  -Jo
E  -Vill leka ute NU
M  -Nej, nu måste vi gå hem
E  -Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte……

Elvira är riktigt hooked på plåster. Och det kan man ju förstå när hon har sådan otur. Hon ”råkar” klämma armar, kliva på något vasst eller hitta en prick på kroppen. Titt som tätt kommer hon in i rummet och snyftar. Hon visar det mycket, mycket lilla såret som är så litet att det inte går att se, om det inte är en prick då förstås. Efter att vi blåst, pussat och satt på plåster är allt bra igen. I några minuter, en kvart eller en halvtimma, sedan har Oledolyckan varit framme igen.

Och för att vi ska ha några plåster på lager när det verkligen gäller, så kör vi med maskeringstejp. Det går lika bra det. Den idén ska förskolan ha cred för.

Passande nog läser vi om Ingrid när det är dags att sova. Det är inga problem att få Viran i säng om man lockar med att Ingrid också har plåster. Katerina Janouchs serie om Ingrid är jättefina barnböcker med tre-fyra ordsmeningar och charmiga illustrationer.  I garderoben har jag gömt Ingrid och bassiluskan. Den tar vi fram när Viran blir sjuk. Om hon blir sjuk, så här långt in i terminen har hon klarat sig 😉

Bild: Bonnier Carlsson