Hur ser ert barns förskolevistelse ut?
Finns det en handlingsplan med kortsiktiga delmål, långsiktiga mål samt beskrivna metoder att nå dessa mål?
Eller hänger barnet på så gott det kan med tecken som den enda anpassningen?
Har ditt barn en individuell jobbarstund på förskolan? Följer  jobbarstunden en handlingsplan eller sker den spontant utan någon vidare planering?
Om det finns en handlingsplan, vem gör planeringen, föräldrar och pedagog tillsammans, enbart pedagog/resurs, eller enbart förälder?
Finns det någon annan vuxen förutom förskolepersonalen som är delaktig i utformningen av språkstimuleringen och motorikutvecklingen? Hur ofta träffas ni?
Hur ofta har ni utvecklingssamtal? En gång per termin, en gång i månaden med genomgång av de kortsiktiga målen?
Ja, hur samarbetar ni föräldrar med förskolan? Kan du inte skriva och berätta. Det skulle vara intressant. Snälla.
2009-10-08 klockan 16:54
ok..först ut.
calle har varje dag en egen språkstundsövning med en av pedagogerna. där följer de ett schema som logopeden har gjort upp. logopeden kommer till förskolan var 4:e vecka, med nya utmaningar.
alla på avdelnigen går nu kurs i tecken + pedagoger på avdelningar där calle ska gå senare.
sjukgymnasten kommer också ut till förskolan en gång i månaden och lägger upp övningar som en annan pedagog är ansvarig för.
han har även besök av specialpedagog från hörselhab. hon kommer nu även handleda oss i ett nätverk enligt karlstadsmodellen där alla pedagoger på avdelnigen kommer ingå, logopeden, tekniker på hörselhab, calles faster, förskolans specialpedagog och vi föräldrar. där kommer vi ännu mer strukturerat sätta upp de små delmålen och de större målen längre fram. det blir ju på så vis en god uppföljning och vi föräldrar får ännu mer insyn. själv kommer jag nog vara lite mer delaktig i materialtillverkning och sånt än vad jag varit hittills.
vi kommer träffas alla var 4:e-5:e vecka.
det var lite kort om oss…kram på er
2009-10-09 klockan 20:11
Finns det en handlingsplan med kortsiktiga delmål, långsiktiga mål samt beskrivna metoder att nå dessa mål?
Jo det vi har en handlingsplan, M har den som finns för alla barn så det är ingen skillnad där. Sen tar logopeden och sjukgymnasten fram övningar som syftar till beskrivna mål, som både förskolan och vi föräldrar får och jobbar efter. När det behövs delar vi upp målen mellan oss, t ex hade förskolan lättare för att gå balansgång på bräda – deras sandlåda var perfekt för det – medan vi hemma har lättare att öva på att gå i trappor eftersom vi har gott om den varan både ute och inne.
Eller hänger barnet på så gott det kan med tecken som den enda anpassningen?
Båda resurserna (det är 3 ds-killar som delar på 2 heltidsresurser) tecknar, och ”gamlingarna” i personalen tecknar lite sen förut då det funnits språkstörda barn på förskolan förut. Detta trycker vi på VARJE utvecklingssamtal, att alla måste kunna kommunicera med M och hans kompisar, men än så länge händer det inte så mycket.
Har ditt barn en individuell jobbarstund på förskolan? Följer jobbarstunden en handlingsplan eller sker den spontant utan någon vidare planering?
Jo, det är jobbarstunder inplanerade. Förra terminen var det två arbetspass i veckan, nu är det fler men jag vet faktiskt inte hur mycket. Min plan är att det ska vara varje dag och även logopeden kommer att trycka lite hårdare på det nu.
Om det finns en handlingsplan, vem gör planeringen, föräldrar och pedagog tillsammans, enbart pedagog/resurs, eller enbart förälder?
Resurserna (den ena är specialpedagog, den andra är jätteduktig och grymt erfaren) gör planen. Ibland har vi varit med och ibland inte. De får bra input från sjukgymnasten och logopeden.
Finns det någon annan vuxen förutom förskolepersonalen som är delaktig i utformningen av språkstimuleringen och motorikutvecklingen? Hur ofta träffas ni?
Logopeden kommer vi att få träffa oftare denna termin då hab fått extrapengar till en logoped till nyår. Planen är var tredje vecka ungefär per barn, men iom att hon har alla tre killarna på förskolan så borde det ju då bli en gång i veckan… 🙂 Annars har vi föräldrar träffat både logoped och sjukgymnast ca två ggr per termin och ungefär lika mycket för förskolan.
Hur ofta har ni utvecklingssamtal? En gång per termin, en gång i månaden med genomgång av de kortsiktiga målen?
Alldeles för sällan. Det blir ett utvecklingssamtal (enligt normalmodellen på förskolan) per termin. Däremot mailas det en del övningar och vi pratar också när det behövs vid lämning/hämtning och känns det särskilt angeläget bokar vi en tid med resurserna. Det har hittills funkat jättebra.
Ja, hur samarbetar ni föräldrar med förskolan?
Vår förskola har en jättebra chef verkar det som så det flyter på bra tycker jag. Nu börjar M kommunicera mer och mer och har hittat intresset för att ljuda och teckna på ett betydligt tydligare sätt än förut så nu tycker jag själv att det börjar bli viktigare att jobba vidare på det, så min tanke nu är att det ska bli mer strukturerat.
Den resurs som är specialpedagog är ny för oss denna termin (hon har vickat en del förut men inte som det är nu) så förhoppningen är ju att det ska gå att få till.
Drömmen är ju att köra regelbundna möten med alla inblandade a la Karlstadmodellen men det tror jag är orealistiskt. Vi får ta en bit i taget.
Jätteintressant undersökning, jag är oerhört nyfiken på fler svar!
2009-10-11 klockan 19:04
Tack Caroline och Anna för att ni delade med er. Vi ska ha utvecklingssamtal på onsdag, därav frågan eller frågorna.
Elvira har en resurs som finns enbart för henne. En av fskpedagogerna är pedagogiskt ansvarig. Resursen och Elvira stannar inne ca 15 min längre än övriga gruppen på fm för att träna. Det kan vara att läsa Ebba-bok, Babblar-bok, titta i teckenpärm med verb, substantiv eller djur, eller leka med ordsparbössorna mm. Däremot har de inte vad jag vet en handlingsplan med kortsiktiga och långsiktiga mål utan samma plan som alla barn har. Och där står att det ska tränas extra på kommunikation, väldigt övergripande med andra ord.
På utv samt ska jag propsa på att det görs ett schema där det står vem som är ansvarig att genomföra vad och att vi har möten med jämna mellanrum för att checka av hur det går och skapa nya delmål. Vi har också en förfrågan i rullning om att arbeta efter Karlstadmodellen med en utbildad handledare, men det har varit svårt att få igång. Fskchefen har kommit med ett erbjudande om att använda den talpedagog och specialpedagog som redan jobbar med fsk i vårt område. Och att de ska ge pedagogerna handledning.
Just nu har vi en liten dagis-svacka. Allt tar sådan tid och så är det trist att det ska behövas en spark i baken av oss föräldrar, att inte drivet finns hos pedagogerna själva. Vi får se hur det blir på onsdag.
Är ni fler som läser kan ni väl dela med er om era dagis-rutiner.
2009-10-12 klockan 16:33
Hej hej!
Här kommer vår berättelse:
Irma går på en helt vanlig avdelning med 18 barn och 4 personal. En av dem i personalen är resurs på 20H/v och anledningen till att hon anställdes är ju såklart Irma! Resursen anställdes externt och jobbade alltså inte på dagiset sedan tidigare.
När hon skulle anställas var vi och rektor noga med att betona att vi sökte en resurs som skulle ingå som en del i teamet, inte bilda en separat avdelning för Irma. Det har fungerat jättebra. Största anledningen till det är resursens höga kompetens. Helen, som resursen heter, är helt enkelt en väldigt driven och intresserad person som aldrig skulle nöja sig med att stå vid sidan av. Hon är tongivande i teamet, skulle jag vilja påstå. Dessutom är upplägget sådant att Helen är resurs 20 h per vecka, men även arbetar 10 h per vecka som vanlig barnskötare i gruppen.
Det där med 20 h bestämdes via en individuell prövning. Den indviduella prövningen är ett skämt, eftersom den är totalt generell. Alla barn i Malmö får rätt till 20 h resurs per vecka. Alla barn i Lund får 40 h per vecka. De respektive kommunerna har helt enkelt bestämt att det är det resultatet som den individuella prövningen ska resultera i.
Helen kunde väldigt lite tecken när hon började. Vi hade sagt att vi ville ha en resurs som kunde tecken och det var förskolan helt införstådd med. Men det fanns ingen sökande som kunde tecken. Istället har Helen och övrig personal på avdelningen gått teckenkurser. De har varit av varierande kvalitet. Dessutom är fortbildningspengarna inom den kommunala förskolan löjligt små (i vår stadsdel 500 kronor per person och läsår). Som en följd av detta höll jag själv i teckenkvällar för personalen utan att ta betalt. Det kickade igång dem. Helen har alltid varit duktig på att söka kunskap själv och är seriös i sitt tecknande, övrig personal har inte riktigt samma driv. Helen pushar på dem.
Irma och Helen tränar enskilt varje dag. Två eller 3 ggr per termin träffas föräldrar, resurs, en annan barnskötare från avdelningen (så att hon också har koll på vad som händer med Irma), logoped från Habiliteringen, rektor och specialpedagog från stadsdelens resursteam (kanske inte finns överallt, men i vår stadsdel ska detta resursteam stötta resurser på förskolor och skolor). Då ser vi hur Irma har utvecklats i förhållande till de mål vi hade satt upp, diskuterar hur vi ska gå vidare och sätter upp nya mål. Vi går då också igenom vilket material som ska användas. Ibland är det Karlstadmodellen, ibland något annat.
Vi har hela tiden haft en mycket kunnig logoped från Habiliteringen som hjälpt oss med material. Hon använder sig inte av någon enstaka modell utan blandar och ger utifrån Irmas behov. Logoped och specialpedagog träffar sedan Irma enskilt vid några tillfällen per termin, ibland på förskolan, ibland hemma och ibland på Habiliteringen. Själva har vi tät kontakt med resursen (t.ex genom IDAG-boken) för att få veta hur det går. Helen skriver alltid upp vad de har jobbat med och hur det har gått.
Vi tycker sammanfattningsvis att det fungerar mycket bra på Irmas dagis. Det har tagit lite tid och ansträngning att få allt att fungera, men nu tycker jag det flyter på bra och alla vet sina roller. Innan Irma började på dagis pratade vi mycket om vikten av att få en kompetent resurs. Vi trodde att kompetensen låg i utbildning och kunskapsnivå. Den inställningen har vi omvärderat. Helen är barnskötare, inte pedagog. Hon kunde inte teckna när hon började, men hon hade och har det allra viktigaste: personlig lämplighet. Hon vill lära sig, är intresserad, har ett driv och en lust, tycker mycket om Irma, men skulle aldrig i livet få för sig att skämma bort Irma och låta henne komma undan med saker för att hon är en liten handikappad stackare. Hon ser Irma som en i gänget och ställer krav på henne. Och viktigaste av allt – hon tror på Irmas förmåga.
Irma älskar sitt dagis.
Hälsningar,
Malin
2009-10-13 klockan 10:22
Tack snälla Malin för det uttömmande svaret. Det låter jättebra det samarbete som du beskriver. Och framför allt resursens lämplighet. Man kan ha hur många möten som helst, men är inte resursen engagerad så spelar det ingen roll.
Tron på barnet är verkligen något att understryka.
2009-10-14 klockan 20:29
Kan jag ringa dig för min utläggning;-) Jag är värdelös på att skriva o speciellt så lång o invecklat men jag är en jävel på att tala;-) mvh sara
2009-10-15 klockan 13:05
Hej Erika!
Jag missade din undersökning INNAN samtalet men svarar lite kort hur vi har det!
Hur ser ert barns förskolevistelse ut?
Felix går ca 7.15-15.45. Han har en tjej som är till för honom men oxå lite för övriga gruppen. Hon är barnskötare och sköter det galant. Jag vet faktiskt inte vem som har det pedagogiska ansvaret. All personal har gått teckenutbildningar, felix resurs är jätteduktig på att teckna, hon är bara 21 år! De är ca 21 barn i gruppen totalt.
Finns det en handlingsplan med kortsiktiga delmål, långsiktiga mål samt beskrivna metoder att nå dessa mål?
Nja, vi har pratat så men jag tror inte var har satt upp några mål…
Har ditt barn en individuell jobbarstund på förskolan? Följer jobbarstunden en handlingsplan eller sker den spontant utan någon vidare planering?
Felix jobbar en stund på fm och nu ska de även börja på em med är lite svårare att få till då. De jobbar enligt karlstadmodellen som vår enhetschef, tillslut köpt. Vårt hab får inte använda karlstadmodellen. Vi har ett nätverk runt felix där även två från förskolan ingår, handledaren handleder förskolan och nätverket hemma hos oss.
Finns det någon annan vuxen förutom förskolepersonalen som är delaktig i utformningen av språkstimuleringen och motorikutvecklingen? Hur ofta träffas ni?
Vi har vårt nätverk. 1:a terminen träffades vi 5 ggr, i höst 3 då vi kommit gång mer självständigt, vi får fortfarande handledning som räcker från gång till gång. Förskolan betalar en del coh vi en del.
Hur ofta har ni utvecklingssamtal? En gång per termin, en gång i månaden med genomgång av de kortsiktiga målen?
Vi pratar ju dagligen så inget mer än vanliga samtalen, vi brukar ha ett samtal med enhetschefen varje termin, der beror oxå lite på hur det fungerar…
Logopeden och specialpedagogen besöker förskolan ibland men mest för att kolla hur det går, de har nog inte så mycket att komma med eftersom vi har egen handledning. Några gånger om året får felix kommma till hab och träffa logopeden men nu var det länge sedan..
kram
2009-10-15 klockan 20:51
Hej!
Det här var ju jätteintressant, så jag länkar hit och hoppas att fler ger sig in i beskrivandet! Hoppas det är ok 🙂
http://iannashuvud.wordpress.com/2009/10/15/om-olika-varianter-pa-forskolevistelser/
2009-10-15 klockan 22:05
Anna, visst är det ok!
2009-10-16 klockan 13:08
Hej!
Vilken intressant läsning. Vår Saga ska börja på förskola i jan/feb så din lilla undersökning gav mig många tankar! Tack:)
Marua
2016-3-10 klockan 21:26
[…] Förskolan. Det har gått fem månader sedan jag bad om handledning till förskolans pedagoger för första gången. Först förra veckan träffade jag den talpedagog som ska handleda personalen och träffa Elvira då och då för att “jobba”. Samarbetet mellan talpedagog och pedagoger påbörjades efter årsskiftet. Tänk att det ska ta sådan tid, många kockar – många sjukdagar – många inställda möten. Det är ju bra att veta till nästa gång. Man ska ligga före behovet helt enkelt. Gärna några månader före. (Är det någon av er som kan se in i framtiden kan ni väl höra av er. Jag kommer nog att behöva era tjänster.) Jag är jätteglad för den hjälp Elvira och pedagogerna nu får och har fullt förtroende för talpedagogen. Tänk vad skönt att någon annan ställer krav för mitt barns räkning. […]
Kommentera inlägget