Det är bara att inse att vi blev som många andra. I väntans tider svor jag och pappan på att vi minsann inte skulle bli sådana föräldrar som gjorde McDonald´s besök till något festligt, som till en utflykt på en söndag. Våra barn skulle minsann inte uppskatta snabbmat och tjata om kommersiella transfettleksaker. Två år senare har vi väl lyckats delvis. Vi gör inte hamburgematen till något festligt, men det gör Viran.
Elvira har inte varit så pigg på mat den senaste veckan och en dag gav mamman vika för sitt eget flottsug och pappan köpte med sig mat hem. När Elvira såg påsen utbrast hon i ett -Ååååh! och kröp snabbt till matstolen, ingen som helst protest. Hon kände till och med igen påsen!!!! Den är ju vit! Nästan som vilken påse som helst. I alla fall när man ser den från golvnivå, dinglandes i pappas hand uppe i luften.
Det har nu till och med gått så långt att jag i hennes Mina första år-bok skrivit dit hamburgare och pommes frites under ”min favoritmat”. Det är dokumenterat för framtiden.
En bild i repris, tagen december -07.
Vi har i alla fall ett nytt tecken, pommes frites. (Sätt ihop tummens, pekfingrets och långfingrets fingertoppar på båda händerna, men var för sig. För ihop händerna och dra händerna ifrån varandra två gånger. Som om du visar formen på ett pommes.)
-Pappa uppdaterar 080902 21:22-
Från det aktuella tillfället.
Vi gick ut hårt och åkte till London det första året. Året därpå var det spa. Men sedan började det gå utför 🙂 År tre lade vi pengarna på en sänggavel. År fyra hade vi barnvakt och gick på restaurang, helt ok. Men år fem. Oj, oj, oj. Vi arrangerar vartannat år var. Det var mammans tur detta år.
Det bar iväg på familjeutflykt. Vi har varit på jakt efter en schysst loppis hela sommaren och hittade nog en som kan kvalificera sig, det fanns mycket mickel om inte annat (uppskattades av en fjärdedel av familjen). Därefter blev det picknick vid en sjö. Elvira fick burkmat, lagom kulinariskt tyckte hon. Då var pappas och mammas italienska sallad mycket mer spännande. Muta med kanelbulle som annars är en stor favorit gick så där. Elvira tog över picknicken totalt och snart låg all mat över, i stort sett, hela filten. Vi som strategiskt slagit läger vid ett omkull vält träd. En perfekt lekplats, jo visst va!
Elvira firar mammas och pappas femte bröllopsdag
Höst och dagisstart går ju hand i hand med baciller. I vår bekantskapskrets kan vi hälsa på huvudlöss, magsjuka, svinkoppor, snoriga näsor, halsont och feber. Jag blev rådd till att alltid ha lusmedel och avmaskning hemma i fall man skulle hitta det ena eller det andra en kväll efter apotekets öppettider. Jag förstår resonemanget. Man vill ta i tu med det på en gång och inte vänta till nästa morgon. Men hoppas verkligen att vi slipper använda dem bara.
Idag är Elvira hemma med feber, ingen hög dock förmodligen bara en tand på G. Mamman har känt av illamående några dagar, men det blev inget av det som tur var. Pappan och Elvis verkar må som de ska. Luskammen används varje dag men ännu inga spår, TACK GODE DU DÄR UPPE!
Vilka ingår i din bekantskapskrets?
Hur kinkig man än är, så kan alltid världens bästa pappa muntra upp.
Skönt att äntligen få hjälp med denna vardagssyssla.
Mamma: Åh, nu finns det bara röda glassar kvar.
Pappa: Ok, är inte de goda då?
Mamma: Naa, de smakar alvedon.
