Elvis och Elvira äter frukost före dagis. ”Joggut” och macka med ”mökk”.
Nu är det dags för oss att bestämma om Elvira ska börja på den stora avdelningen eller på den lilla. Nu har hon gått i en blandad grupp 1-5 år, men på grund av åldersfördelningen bland barnen i höst ska man nu göra om avdelningarna. Hur man än vänder och vrider på det så finns det hur många fördelar, nackdelar och funderingar som helst kring båda alternativen.
Det blir färre barn på lilla avdelningen, 15 mot 21, har det någon betydelse? Hälften av barnen på den lilla avdelningen kommer att vara nya och små. Är Elvira för liten för materialet som används på stora avdelningen och som kommer att ligga framme t ex pärlor, saxar och de andra barnens projekt? Hon stoppar fortfarande saker i munnen och gillar att förstöra, men det kan man ju lära sig. Kommer hon att få/kunna vara med i de stora barnens lekar? Är utbytet hon får av de små barnen för begränsat? Kanske fungerar samspelet med de mindre barnen bättre? Vilka pedagoger hamnar på vilken avdelning? Är det livligare och stimmigare på en småbarnsavdelning än vad det är på en storbarns? Elvira leker med alla barn och har ingen hon tyr sig till speciellt, däremot är det några små barn som tyr sig till henne. På stora avdelningen ska man måla mycket, det tycker Elvira mycket om. Dessutom får hon ju ha sin resurs för sig själv i höst. Ja ni ser, så här kan jag fortsätta hur länge som helst.
Nu när jag skriver det här känns det som om stora avdelningen är ett bra alternativ, men när vi diskuterade igår då var det den lilla som vägde tyngst. Vilka är era erfarenheter?
2010-6-11 klockan 18:24
Jag känner ju inte till Elviras behov, men jag skulle nog våga mig på att rekommendera den stora avdelningen. Då får hon utmaningar, hon kan se vad de stora barn gör/kan. På lilla avdelningen kan hon ju stangera, då hon inte får de utmaningar hon behöver. Dessutom har hon ju som sagt sin resurs med sig som kan vägleda henne på den stora avdelningen.
Kram
2010-6-11 klockan 19:40
Hej.
Sponatat säger jag stora!
Jag har ingen erfarenhet, men.
Tuvalisas dagis är 2-5 (6) När man skolas in där är man runt 3 eftersom man stått i kö länge o väl.
Jag tror att de ger mycket för språk o kommunikation att få vara med älre barn. Att se o göra som dom gör. Hela de sociala sammspelet.Tuvalisa äter med kniv o gaffel o delar maten själv. Lilebror S ska till hösten börja på en små barns avd, där var vi på besök i tisdags, efter de besöket så vi båda, vad bra att T inte går på en såndär avdelning med sånna där små pluttar. Men om man tänker at thon skulle umgås med sånna där små killar som sixten hela dagarna, man märker ju redan här hemma när hon är med han då blir hon ju på sammavis som han. Hoppas du förstår vad jag menar. Lycka till i valet o kvalet. mvh s
2010-6-11 klockan 20:02
Oj vad svårt att välja, har inga råd att ge. Det är så många val nu för tiden allt mellan el-bolag och skola/förskola. Vad händer om man väljer fel? Kan man ångra? Hursomhelst ville bara säga att dina barn är så söta på bilden. Lycka till
2010-6-11 klockan 21:19
stora gruppen säger jag!! bossa kan fröken göra hemma med lillebror men ha bra språkförebilder, lekkamrater och allt det andra braiga man har så stort utbyte av när man ska växa och bli stor är så mycket viktigare än roliga pluttar man kan styra å ställa med.
kanske att Elvira kommer att känna sig liten och otillräcklig i början men det gör nog alla som börjar som den yngsta i en ny grupp…
lycka till!!! 🙂
2010-6-12 klockan 21:50
Måse bara tillägga , t var 19 månader när hon började i den gruppen jag skrev om ovan så hon har verkligen varit liten i gruppen från början, de är först nu de finns de som är i ”samma” ålder som henne. s
2010-6-15 klockan 19:19
STORA GRUPPEN TROR JAG PÅ!!!!!!
Kram Farmor
2010-6-27 klockan 21:12
Självklart den stora!! Felix har gått på stor avd sedan han var 3,5, de små barnen ger inte honom så mycket som de stora.
kram
2010-6-29 klockan 21:35
[…] visade er vara en samling enstämmiga läsare som alla röstade på stora avdelningen. Det gjorde vi också och personalen med till viss […]
Kommentera inlägget