I går var vi och besökte Elviras dagis. Ser inte så mycket ut för världen från utsidan. Inte så märkvärdigt på insidan heller.
Det fanns en liten hylla med krok ledig som väntade på ny ägare, den närmast ytterdörren. Praktiskt tänkte mamma. Stolarna vid matbordet var märkta med olika namn. Coola stolar tyckte pappa, lite väl höga och hala tänkte mamma.
Lokalen kryllade av små människor. Flera satt och pulade med varsin grej, en annan körde buss, två lagade mat. Vad små de är tänkte mamma. Ingen störig bråkstake tänkte pappa. Vad är det där? Den vill jag ha! Men det där då, vad är det? Den vill jag också ha, tänkte Elvira.
Tre glada, rödrosiga, friska pedagoger log sina bredaste leenden och uttryckte sin förväntan.
Inte så märkvärdigt för världen om man ser till det materialistiska men varmt och tryggt litet tillhåll för dessa små som ändå är tillräckligt stora för att tillbringa dagen på egen hand. Vemodigt tycker mamma. Det är dags tycker pappa. Kul tycker Elvira.
Summa sumarum, det kommer att bli bra.
-
Farfar
-
Åsa
-
Roger Holmberg
-
Malin, Richard och Ilia