… det jag skrev. I alla fall tills vidare. Tills motsatsen är bevisad.
Fast å andra sidan, så är det ju bara en förkylning….

Två veckor kvar till dagis och barnen har fått vara friska hela sommaren!!!
I våras var det Viran som var sjuk av och till i stort sett hela terminen. Det var luftvägar, magsjukor och öroninflammationer. Elvis klarade sig bra med tanke på att det var hans första termin på förskolan. Han kom undan med en dubbelsidig öroninflammation och några magsjukor. Tro inte att jag glömmer förkylningarna, men i en småbarnsfamilj får man nog klassa nästäppa som friskt. Annars är man ju aldrig frisk under vinterhalvåret.
Men, hör nu upp! (som min gamla so-lärare alltid sa). Detta veckoslut, andra helgen i augusti kan vi stå inför ett paradigmskifte. Elviras läkare förutspådde detta redan i våras. Men som ni vet, man vill inte hoppas för mycket. Rädd för att besvikelsen ska bli för stor. Men jag tar risken.
Denna fredag, lördag och söndag har alla i familjen haft feber och halsont. Förutom Viran. Heja Viran!
(Knack, knack, knack, ta i trä.)
Kräkningarna avtog, ingen annan drabbades så vi åkte en snabbis till morfar. Men sjukan fick ny fart. Tjejerna är däckade med feber och halsont.
Elvira får sprickor på läpparna och näsvingen när hon blir förkyld. Det spricker upp direkt och det är på samma ställe varje gång. Den här gången har hon även fått tvärgående sprickor på tungan. Läkaren sa att det berodde på att infektionen torkar ut huden och det är ganska vanligt hos barn. Hennes hud är ju torr från början så kanske går det snabbare/händer oftare av den anledningen. Vi fick en Xylocain gel att smörja med för att bedöva munnen, så att hon kan äta. Funkar perfekt. Kom ihåg det i fall det händer din gullunge.
Stackarn, man vet ju själv när man har en ynka finne i näsan eller en pytteblåsa på tungan. Behagligt är det ju inte direkt.
Blev det till alla barnhjärtan. Tack ni som var med och deltog. Kampanjen är slut men man kan fortsätta smsa in bidrag. Det återstår 6 milj till målet…
Elviras öron och språkstimuleringen på förskolan har ju varit två återkommande ämnen här på bloggen, ibland många andra förstås. Men det var länge sedan jag följde upp och rapporterade till er som kanske följt detta lite närmare.
Jag börjar med det sötaste, öronen. Idag var vi och träffade audionomen. Han håller koll så att rören sitter där de ska och att det inte finns vax som kleggat igen dem. Är det som det ska anses Elviras hörsel vara normal. Och så var det idag. Vaxet åkte väl ut förra veckan kan jag tänka. Audionomen tyckte Elvira var stor nog att göra ett hörseltest efter instruktioner. Hon har aldrig tidigare gjort det och de hörseltest vi har gjort, BOEL, OAE och hjärnstamsaudiometri har ju alla gett olika resultat, men det vet ju ni så som jag tjatat om det tidigare. Så idag byggde hon en pyramid av plattor som träddes på en pinne efter varje pip och klappade händerna på begäran, fast att tanten som bad henne göra det var långt bort i korridoren. Hon fick godkänt, men slapp OK-stämpeln bak i rumpan. Den hade i och för sig klätt henne, då övriga kroppen är täckt av bläck efter en liten busaktion i helgen.
Förskolan. Det har gått fem månader sedan jag bad om handledning till förskolans pedagoger för första gången. Först förra veckan träffade jag den talpedagog som ska handleda personalen och träffa Elvira då och då för att ”jobba”. Samarbetet mellan talpedagog och pedagoger påbörjades efter årsskiftet. Tänk att det ska ta sådan tid, många kockar – många sjukdagar – många inställda möten. Det är ju bra att veta till nästa gång. Man ska ligga före behovet helt enkelt. Gärna några månader före. (Är det någon av er som kan se in i framtiden kan ni väl höra av er. Jag kommer nog att behöva era tjänster.) Jag är jätteglad för den hjälp Elvira och pedagogerna nu får och har fullt förtroende för talpedagogen. Tänk vad skönt att någon annan ställer krav för mitt barns räkning.
Men tro inte att det går som en dans. Elvira dansar i otakt just för tillfället. Men det får jag berätta om i morgon för nu måste jag sova. Mammor måste faktiskt det ibland.
Jag puffar en sista gång för alla barnhjärtansmånad. Tre dagar kvar av kampanjen.
Och så bidrar jag med en liten historia från verkligheten. Som alltid med andra ord.
Elvis bläddrar i dagstidningen. Hittar en bild på en iphone, pekar på bilden och säger ”pappas”. När han läst klart traskar han vidare in i tvättstugan, hittar en nytvättad disktrasa (ja vi är lite snåla och återbrukar) plockar upp den och säger ”mammas”.
Verkligare än så kan det inte bli. Pappan har sin iphone klistrad i handflatan allt som oftast. Mamman har ofta disktrasan fastgeggad i sin. Att mamman har en egen iphone (pappans gamla, notera gamla) har kanske sprungit Elvis förbi. Det är inget han förknippar mig med. Uppenbarligen.
Som tur är så tycker Elvira att det är kul att gå till doktorn. Fortfarande får man kanske lägga till. Doktorväskan är en av favoritleksakerna och det är lätt som en plätt att få på ytterkläderna när det vankas ett besök till doktorn. Hon borde ju ha tröttnat kan man tycka. Den här veckan har hon träffat doktorn tisdag, fredag och lördag.
Idag var det Elvis tur att besöka doktorn. Pappan sitter på golvet och klär på Elvis ytterkläderna. Elvira kommer springandes och följande scenario utspelade sig i hallen.
P – Elvis ska åka till doktorn.
E – Ija dokto.
P – Nej, bara Elvis ska åka till doktorn.
E – Ija dokto. Sätter på sig skorna.
Mamman kommer och lägger sig i.
M – Elvira får stanna hemma med mamma.
E – Ija dokto. Börjar att sätta på sig jackan.
M – Nej, Elvira inte…
E – Ija dokto
M – Nej, Elvira inte åka doktorn, bara Elvis.
E – Nääé! Ija dokto. Fortsätter med jackan.
Mamman tar Elvira i sitt knä
M – Elvira stanna hemma.
E – Nääé! Slingrar sig.
Pappan och Elvis säger hejdå och vi vinkar. Elvira gnäller och visar sitt missnöje över att inte få följa med. Vi går och vinkar genom fönstret.
M – Bara Elvis åka doktorn.
Elvira suckar missnöjt
M – Vill du ha en glass?
E – Glass!! Skiner upp och vill ner, tar av sig jackan och skorna.
Sedan sitter vi och myser i soffan framför Madicken och äter glass. Doktorn är ett minne blott.
(Elvis hade dubbelsidig öroninflammation. Elvira hade ensidig igår, men idag rann det ur det andra örat också. Sjukdagarna fortsätter.)
Tack för era bidrag hittils.

Barnen hann gå fyra dagar på dagis. Vi hann gå på genrepet av Melodifestivalen. Och sedan var vi på det igen. Inte magsjuka men någon annan lite mer diffus sjuka. Virus kallas det visst. Elvira har än en gång varit på hälsocentralen med tre-siffrig snabbsänka. Prover och lungröntgen visar ingenting. Idag är det fjärde dygnet med hög feber. Och inatt hakade Elvis på.
Barnen leker bra emellanåt, men var tredje timme avstannar leken och de ligger i varsin hög och kokar. Egentligen skulle vi be att få ta snabbsänka på Elvis och se vad hans värde ligger på för att jämföra. Återbesök i morgon.
Av någon anledning fungerar inte hjärtat, men länken finns där så klicka i tomrummet här ovan så får du info om vårt hjärta.
Vi firar inte kollektivt i vår familj. Inte när det gäller Alla hjärtans dag i alla fall. Vi har ett annat datum, jag och pappan. Lite lustigt är det ju, när man tänker på det. Nu när man har någon att fira med känns det krystat. Men för 20 år sedan, då kunde man nästan offra en arm för att öka chansen att få ett kort i skåpet, eller blommor med bud, eller i bästa fall en dejt. Som tur är lär livet oss att värdera annorlunda (jag tänker på förlusten av armen). Dagen idag är visserligen ett kommersiellt jippo, men ändå en ypperlig påminnelse.
En påminnelse om att det föds 1000 barn varje år som kommer att behöva hjälp med sitt lilla goda och oskyldiga hjärta. Hjärt- och lungfonden äger februari månad, när det kommer till insamlingar. I 14 dagar till kan DU bidra till att alla dessa barn ska få jämlik och tillgänglig vårt oavsett var i landet det bor. Den som kan göra det tillgängligt för barn i småstaden är Gertrud, hon är ett videonätverk som kan knyta ihop landets barnhjärtmottagningar. För att nå fram behöver Gertrud 10 miljoner. Gertrud delar inte bara med sig av kunskap hon delar även med sig till tre forskare i barnkardiologi.
Jag tycker att vi gör som Gertrud och delar med oss. 30 kr till Hjärt- och lungfonden istället för en ask godis eller en bukett blommor. Eller både och. Eller alla tre. Snälla skicka ett sms och hjälp oss att hjälpa andra barn.
Sms:a ”BARNHJARTA 345″ och ”ditt namn” till 72901 så skänker du alltså 30 kronor till alla barnhjärtans månad. Dessutom dyker ett tack med ditt namn upp i hjärtat.