Den här kategorin skulle kunna fylla bloggen. Det blir inte så. Men nu ska ni få höra något galet.

Elvis har sedan en tid sovit dåligt. Han vaknar och gallskriker, man får inte trösta, i bästa fall lyckas man stoppa in nappen utan att förvärra situationen. Efter en stund slutar han av sig själv. Vi har pratat om vad det kan vara. Vad händer i Elvis? Men vi har inte kommit fram till något annat än det klassiska, det är en fas.

Så, i måndags natt sov Pappan, jag och Elvis i samma säng som vanligt. Elvira kom in och hämtade mig. I samma veva satte Elvis igång. Jag sa till den sömndruckna pappan ”- Du måste bulla upp med kuddar så att han inte rullar över kanten”. Skyndade mig till Elviras rum så att hon inte skulle bli pigg. Pappan uppfattade mina ord som ”-Du måste se över Elvis affärsidé”. Detta förföljde sedan pappan under natten. Resonemanget gick något i stil med, Vad menar hon? Det här är ju galet. Hur ska jag få ordning på hans affärsidé? Som dessutom är väldigt dålig, han skriker ju bara! Hur kan man låta Elvis ha internationella affärshemligheter? Det är ju inte konstigt om han är stressad och inte kan sova bra om natten. Hur ska jag städa upp i denna röra?

Vi skrattade gott åt detta på morgonen.

På tisdagnatten var det min tur att spekulera. Pappan sov med Elvira och jag med Elvis. Han började gråta. Inte riktigt vaken försökte jag få tyst på honom. Då kom jag på att Elvis fått dela ett arv med en massa avlägsna tyska släktingar. Den avlidne var svensk och därför hade ansvaret lagts på Elvis som ju var den enda svenska arvtagaren. Resonemanget gick, Hur kan man lämna detta ansvar hos en 1 1/2 åring? Han kan ju inte ens läsa, knappt räkna till tre. Det är klart att han mår dåligt av att förvalta detta. De vuxna ska nog få veta hut. Så här kan det inte fortsätta.

Vi skrattade gott åt detta på morgonen. Men inte har vi blivit klokare. Och visst är det tur att man inte fattar några viktiga beslut på natten, vanligtvis. Och visst är det märkligt vad som vävs in i våra drömmar. Och vilka långa tankegångar man kan ha fast att man inte är vaken. Och vad kallas det där stadiet mellan vaket och sovande tillstånd? Var befinner vi oss då?

Wow! 3 kommentarer till inlägget “Hört i sovrummet”

  • Johanna skriver:

    HAHAHA!! Man kan få lite konstiga idéer för sig när man vaknar så där 😛

  • johan skriver:

    Underbart!

  • Farmor skriver:

    Kanske KONTROLLBEHOV????
    Men så är det ju när man är småbarns föräldrar!!!! Tänk sen kommer tonåren!!!!
    Slappna av var tid har sin gång!!!
    så bara njut SÅ mycket ni bara kan alla där ute !!!!
    KRAM

  • Kommentera inlägget