Vad gör man när barnet inte vill äta? Man mosar maten, kryddar med smör och extra sås. Hjälper inte det. Då tar man fram något ”godare” som t ex yoghurt. Är inte det heller så intressant, men barnet måste ändå äta, för man kan inte klara sig en hel dag på bara en risifrutti och en 20:a välling. Ja, då vilseleder man. Detta knep måste vara det bästa redskapet för föräldrar.
Här vilseleder vi Elvira med Babblarnas musikvideo. Resultat, yoghurten (och lite kräm och en halv smörgås) blev uppäten och pottan fylld.
Pappa är coach förstås
Låt mig också presentera Babblarna. Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddo är sex hyggliga filurer som hjälper dig att förstå och höra nyanser i språket.
Se musikvideon och lite annat här
att skriva ett torsdagsinlägg? Har total idétorka. Rena rama öken. Det blir en lägesrapport.
Viran sover sött en trappa upp. Hon är en stor tjej som minsann varit på dagis själv hela dagen. Magen leker hela havet stormar. Det är en kvällsmänniska där i. Maken och frugan sitter med varsin laptop i soffan framför tv:n och har så gjort i snart två timmar. Några ord har utbytts, mest om hunger, om det är dags att gå och lägga sig eller om man ska hålla sig vaken och ta del av veckans avsnitt av Debatt.
En vanlig torsdag med andra ord.
Kort historik:
Elvira skolas in på dagis, började förra måndagen, i helgen blev jag sjuk (ni tjejer snackar om att föda barn, men ni skulle bara veta hur det känns när en kille är riktigt förkyld) och stannade hemma igår så att mamma fick skola in lite.
Nu till stolligheterna. Jag ringde in och sjukanmälde mig via självbetjäningen hos FK igår, efter ett otaliga knapptryckningar och röstmenyer lyckades jag med det (tror jag). En röst påminner om att jag ska ”på anmäla” mig igen när jag är frisk.
Tjotjenamors! Nu har jag suttit i över en timme och försökt ordna till detta via deras internet björntjänst, försökte ju faktiskt ringa och fick nr 178 i kön så det lade jag ner snabbt.
Well well, efter en del letande och klickande hittade jag rätt. Jag ska anmäla tillfällig föräldrarpenning eller så kallade kontaktdagar för att inte slösa vanliga dagar. Fyller i alla uppgifter och kommer till sista sidan där man ska signera med sitt bank id, och det funkar ju så klart inte. Förmodligen har de byggt webben för IE och Windows och struntat blankt i andra läsare (jag kör Firefox på Mac OSX). Nåväl, jag får väl logga ut och ta frugans HP med IE installerat.
Funkar det??
ICKE!
Nu kraschar deras server med ”internal server error” felmeddelanden gång på gång.
Antar att jag inte kommer kunna ”på anmäla” mig igen. Måste göra det idag men hur? Ringa? Med den telefonkö de har kommer jag alltså sammanlagt ha tillbringat upp till 3-4 timmar för att säga ”Jag är frisk nu”……
Vi kan alltså bygga raketer som tar oss och ett par coola bilar till månen, men vi kan inte lyckas bygga ett system (förmodligen ett av de absolut viktigaste vi har) som går att använda för att kommunicera med försäkringskassan.
För övrigt är Elvira ensam på dagis nu, jag har tillbringat förmiddagen på ett kontor med Ica-Kurriren och Tara samt Tetris på mobilen. Sen sa dom att hon sov och att jag fick gå hem och äta. Stor tjej 
I går kväll skrev vi ihop ett litet brev till de andra föräldrarna på dagis. I brevet förklaras vem Elvira är, varför hon har en assistent och lite fakta om DS.
Delar av faktan tog vi från FUB. Där stod, Alla kan flytta till eget boende, om man anpassar stöd efter den enskildes förutsättningar. Många klarar vanliga hushållssysslor men kan behöva hjälp med matlagning och med sin ekonomi.
Så kom vi att tänka på dagens tv-utbud där vanliga människor med egna hushåll skilldras. Program som ”Rent hus”, ”Du är vad du äter” och ”Lyxfällan”. Och så sätter man det i relation till ”I en annan del av Köping”.
Och exemplen fortsatte, zappade förbi 100 Höjdare, där kunde man följa amerikaner iklädda 1700-tals kläder utan att vara utklädda….
Vårt nya hem kännetecknas av pip. Nästan alla maskiner här i huset piper. Det har tagit sin tid att förstå vad alla pip betyder. Som t ex hällen som piper om man råkar ställa något på knappsatsen, diskmaskinen som piper om inte vattnet är påslaget, kylen/frysen som piper om inte dörren är stängd, torktumlaren som piper… varför har jag glömt bort.
Och i morgonbitti kommer väckarklockan att pipa igen. Suck….
Mamma är nöjd, mycket nöjd 
Glad Påsk på er!!!
”Syftet med World Down Syndrome Day är att sprida kunskap kring Downs syndrom för att öka medvetenheten hos allmänheten om vad Downs syndrom innebär och vad det har för betydelse för en person att leva med Downs syndrom. Datumet är valt med omsorg. Den 21:a dagen i den tredje månaden symboliserar den trippel av kromosom nummer 21 som personer med Downs syndrom bär.” www.svenskadownforeningen.se
Det är just det vi sysslar med här på bloggen, under 2007 gjorde vi det närmare bestämt 97 gånger.
Denna dag är nog så viktig. Viktiga är också Rubrik Löfmarks, hjärtläkare och medicinetiker, punkter om varför beslutet om att erbjuda fosterscreening är oetiskt och bör hävas.
- Det strider mot WHO:s principer om screening.
- Det strider mot de etiska läkarreglerna om att skydda och bevara människoliv.
- När samhället organiserar och finansierar aktiviteter av detta slag är det en kraftig signal att man söker efter något allvarligt som man vill förhindra.
- Det är ”behov” och inte ”efterfrågan” som ska prioriteras, enligt hälso- och sjukvårdslagen.
- Informationen som ges om Downs syndrom är ofullständig och i många fall direkt missvisande.
- Alla barn med Downs syndrom bör få möjlighet att överleva.
- Även om man forskat fram en ny metod är det inte nödvändigt att samhället rekommenderar och bekostar den.
- Att man redan infört fosterdiagnostik för att sortera bort vissa individer är inget tungt vägande skäl att gå vidare med ”förbättrad” teknik.
- Att vissa gynekologer slår mynt av den framkallade oron och den rådande okunskapen, vilket beräknas kosta över 300 miljoner kronor om året.
Fick ett nummer av den lokala högskolans interntidning i min hand. Som ”gammal” mediestudent intresserade en artikel mig.
Där skriver man om mediaforskaren Margareta Rönnbergs senaste bok Blöjbarnsteve. Hon och hennes författarkollger menar att man som blöjbarn inte kan se för mycket på tv (dvs tv riktad till sin egen målgrupp). Tvärtom hjälper tv barnen att utvecklas. En som hävdar motsatsen är professor Hugo Lagercrantz* som lyckats få de flesta barnläkare med sig i sitt resonemang, och värre, även SVT. Ett exempel är att SVT som så ofta sneglar på BBC inte har köpt in Teletubbies. (Däremot köpte BBC alla avsnitten.) SVT har heller inte något programutbud för blöjbarnen och dessa barn syns inte heller i de tv-program som visas.
Eftersom Elvira är som förtrollad av Teletubbies är ju detta exempel intressant. Teletubbies är pedagogiskt upplagt och figurerna är tydligen utformade av beteendevetare. Målet är att lära barnen känna igen saker och förstå omvärldsförhållanden. Fashinerande är, tycker jag, att vuxna människor kan skapa något som lockar dessa 1 1/2 -2 åringar. Att man vet vad som intresserar dessa små människor och att man kan visualisera det. Och att det fungerar – uppenbarligen.
En liknelse som Rönnberg gör i artikeln tycker jag räcker som resonemang och det är ”-Varför kan man rekommendera små barn att lyssna på musik men inte titta på film?”
*Så sent som 2005 ska Lagercrantz hävdat att för mycket tv-tittande och dataspelande ökar risken för ADHD. Tidigare hävdades att sömnproblem, benskörhet, epilepsikramper, ångest, förminskat latmaskhjärta och tv-ben mm var risker.
Med andra ord, – Heja Teletubbies!
Elvira har bråda dagar. Hon ser till att fylla dem med aktivitet. Förmiddagen ägnades åt dagisinskolning så klart. Pappa följde med och ska göra så hela veckan. I dag förlängdes vistelsen med 30 min till, totalt två timmar, och på torsdag ska hon både äta och sova middag på dagis. Pappa med förstås.
På eftermiddagen lekte Elvira med katten Sandra som hon är kattvakt åt.
När pappa lagade mat så övade Elvira på att stå
Och när dagen börjar ta slut och fantasin börjar tryta, ja då kan man ju ha kul med ett av mammas föraktade C5-kuvert.
…hittar man förmodligen bara på Pride festivaler och på dagis.
Idag började så Elvira sin inskolning på dagis. En första dag som gick helt perfekt. Dagiset är inte så stor, och småbarnsgruppen består av 15 småttingar varav en var klädd i tigermask och röda lackskor (ni vet sådana som småtanter kan tänkas ha på sig) dagen till ära. Det kändes som om Elvira smälte in bra i gruppen och alla var snälla och hjälpsamma. Antagligen ser de (de andra barnen alltså) henne lite som en bebis eftersom hon inte går ännu och det hjälper nog bara till i början eftersom de är lite extra snälla då. Det verkar vara fin dynamik i gruppen och inget stök eller bråk.
Det blev bara en kortis idag, 0930 – 1100 men full tillräckligt. Elvira däckade i vagnen direkt utanför dörren när vi skulle gå hem. Nu ska vi öka på tiden där successivt och nästa fredag kör vi på för fulla muggar.
Assistenten Maria gjorde sin första dag i fredags (Elvira var ju sjuk då) men verkade redan passa in bra med barn och personal. Det här kommer gå alldeles utmärkt!