Vi gillar ju när träningen blir en del av vardagen, i leken. Det är bekvämast så, och mest spontant med för den delen.
Idag gick vi till Konsum efter dagis. På vägen dit går man genom två viadukter. Vi stannade och lät lite grann. Det blir mycket roligare att säga Dodo och Doodoo när det ekar. Vi viskade, vi skrek, vi ropade, vi talade. De passerande log lite åt oss. Har man barn med sig kan man ju komma undan med det mesta.
En annan vardagsgrej är ju Elviras förtjusning i smör. När hon får slicka av smöret från rånet/knäckebrödet/mackan/smörkniven infinner sig lugnet för en stund. Hon njuter och är fokuserad. Jag har inte vetat vart jag stått i den frågan, om det är ok eller ej, tills idag. Det är ju ypperlig gymnastik för tungan!
Har du något tips för språkträning i vardagen?
Pingback: 10 liter på huvudet | Söt och Snygg