Nu är det sista dagen utan pappan. Äntligen! Åh vad vi har saknat honom. Och vilken tur att vi har FaceTime, WhatsApp, Viber och HeyTell som kommunikationsmedel. Det är några fler än en gammal hederlig telefon eller brev.

Som igår, då det blev stoj och stim efter badet. Barnen gick bananas och Elvira klämde fingrarna ganska illa i en dörr. Och så trötthet på det. Oj vad det var synd om henne. Mina pussar räckte inte till, kanske för att jag också gick bananas i allt detta stim. Elvira samlade sig och såg sig omkring och hakan började hoppa ännu en gång -Pappaaaaa! Så vi ”ringde” honom så att han också fick pussa och blåsa på fingrarna. Tänk va, att vi har pappan i en liten låda på 10 x 5 x 1 cm.  Det är bara att plocka fram honom ur fickan eller handväskan. Men det ska sannerligen bli skönt att ha honom här i den större storleken.

Och han kommer att kastas in i vardagen på en gång. Först möte på hab och därefter på med takräcket och mot IKEA. He, he, he!

Etiketter:
söndag, 2012-1-15 · Wow! 4 kommentarer »