För Elvira kretsar allt kring Ronja Rövardotter just nu. Nästan varje dag på väg hem från dagis och skola så stannar vi vid den snöhög som numer kallas Mattisborgen. Där flödar kreativiteten och barnen har hur kul som helst. Jag tror att Ronja-leken är den första leken som Elvira styr, annars är det mest Elvis som regisserar. Det är så kul att se. Elvira iscensätter scen efter scen. Idag innan vi skulle gå ut rev hon av en meter toapapper som hon skulle ha med sig. Det visade sig att det skulle hon lägga på hästens sår, precis så som Ronja lägger vitt tyg på såret i filmen. Här om dagen låg hon dubbelvikt och grät. När Martin gick fram för att höra hur det var fatt visade det sig att hon hade fastnat med foten hos rumpnissarna och låg och väntade på Birk.

Det roligaste med allt detta är att vi vuxna förstår leken för att Viran kan kommunicera vad som sker. Och hon gör det i nästan fullständiga meningar. Elviras låtsaslek har vi inte haft full insyn i tidigare just pga språket. En annan populär scen att leka är när Ronja och Birk lagar mat vid Björngrottan. Elvira lagar mat och Elvis fiskar, samma könsfördelning som i filmen. Fast den frångicks en gång när Elvis fick vara laxen och ligga på brasan.

Idag har vi alltså varit vid Mattisborgen. Elvis tyckte jag kunde vara Lovis eftersom det är hon som bestämmer. Smickrande. Martin fick vara Mattis.

På väg till borgen. Elvira tog skidorna precis som Ronja.

Här är den, Mattisborgen.

”Inne” i borgen, eller på snöhögen, det beror på hur man ser det.

Här står pappan och poserar. Men inte för att vara läcker utan för att han har en inflammerad tå. Där stod han inte länge, inget kan hålla Martin från att leka.

Elvira blev nedgrävd när björnen (Martin) kom.

Goa Elvis och goa Viran, alltid har de något upptåg på gång.

Och lilla sötnöten Elle, som sov sig igenom hela dramat. Hon har för övrigt lagt sig till med höga tjut. Elvira säger att Elle är läskig och tycker inte om det, men vildvittror och grådvärgar är inget hon bryr sig om.

En enda ensam kommentar till inlägget “En dag i Mattisborgen”