Vi börjar nästan undra om det är något mentalt. Inbillar vi oss? Varför mår vi fortfarande illa? Det kommer ju inget, inte igår heller. (Med undantag för den lille). För att bryta trenden började vi agera friska.
Först tog vi bort madrasshögen. Ligga så där på govlet mitt på blanka dagen. Vad är det för fasoner? Därefter lekte Elvira en kortis i sandlådan. Sedan åkte vi till Barnens hus och kollade leksaker. En tre års dag börjar närma sig. Elvira spenderade mest tid vid legot. En ledtråd till föräldrarna.
Vidare styrdes kosan till mataffären. Äta bör man annars dör man. Barnen somnade i bilen så vi åkte en tur och tittade på omgivningarna. Så som man gör på en söndagsutflykt, fast på en tisdag. När vi kom hem lagade vi köttfärssås och spagetti. Vi tog hänsyn till magarna och kokade köttet. Så var det bara att äta.
Någon petade i maten, en annan åt halva portionen, någon annan smakade och en liten åt bara efterrätt. Där tog det stopp för det vanliga livet. Nu sitter vi här i soffan och mår illa, fast vi sitter på rad som civiliserade människor. Alltid något.
Det blir sängen tidigt ikväll med. Men det känns nästan som om att gå och lägga sig natten före sin födelsedag. Kommer de med frukost på sängen eller vaknar jag och känner mig som ny?
Jag skulle skriva att Elvis har slutat bajsa. Men i skrivandets stund dånar det lite lätt från en blöja i madrasshögen….
Så där ja, jag fick den äran.
Hur som helst, annars är det ok. Föräldrarnas magar kan inte riktigt bestämma sig. Men nog kan vi kalla oss hyfsat fräscha. Man är hungrig, men tanken på mat gör så att det vänder sig i magen. Och man vill inte riskera att hissen ska lämna bottenvåningen. Diskussionen den senaste timmen har ungefär låtit så här,
P – Vi måste äta något, vad ska vi äta?
M – Pizza… eller nej kanske soppa.
P – Allvarligt skulle du kunna äta pizza?
M – Ja en fjärde del kan jag nog få i mig.
Det går några minuter.
P – Men vad ska vi äta nu då? Ska vi äta?
M – Nej jag vill nog inte ha något förresten.
P – Nä inte jag heller, jag kanske tar lite fil sen.
M – Ja, kanske det.
Elvira fick en energikick på kvällen och började stöka till, stoja och leva ut det som fått ligga och gro de senaste dygnen. Hon är nog fit for fight i morgon.
Men kraken det böjrade hos är alltså inte stabil än. Kanske är det tänderna ändå…?
MOAHAHAHA!!!
Killarna sover. Jag och Viran sitter på madrasserna och kollar Pingu. Vi äter lite tillbehör som man blir törstig av. Populärast är chipsen. Minst populära är kexen. De innehåller 58% fullkorn, så det är ju fullt förståeligt.
Alla mådde bra. Vi strök misstanken om magsjuka och antog att det var nya tänder på gång. Elvis var piggare och familjen drog till storstan på 30-årsfest.
Det skulle vi inte ha gjort.
På festen spydde Elvira ner sin pappa. Mamman fick känningar. Vi kuskade hem till mormor och morfar, sov några timmar och åkte sedan hem.
Söndagen har vi spenderat i en hög på madrasser framför Bamse och den lille åsnan och Kom igång med teckensång.
Nu hoppas vi att vi inte smittat allt för många och att vi blir förlåtna om vi så gjort.
Vad tänkte vi?
Man vill ju gärna spåra sina basiller. Vi har bara haft magsjuka som familj två gånger. Båda gångerna har vi besökt hälsocentralen och barnkliniken två dagar innan första utbrottet. Båda gångerna har vi varit sjuka i något annat från början och inte träffat några andra människor.
Nästa besök får barnen spendera bakom säkerhetsbälten i vagnen hur tråkigt det än är att inte få leka i väntrummet.
Grattis på första maj!
Elvira har, lagom till dagen efter, kompletterat sommarkollektionen med en rosa accessoar.
Hon mår bättre och på återbesöket igår hade sänkan halverats. Det firade Elvira med en folköl hos grannen Greta. Det mesta hamnade i haklappen. Nog är det lätt för ungdomarna att få tag i alkohol, men inte trodde vi att det skulle var så lätt.
Baksmällan, däremot, den drabbade Elvis. Han är däckad. I natt har vi tagit hand om kräks och fulla blöjor. I dag ligger han utmattad och fusen. Inte trodde vi att vi skulle få dessa bekymmer redan. Men är det valborg så är det. Föräldrarnas värsta helg.
Här har vi en lunginflammation som är på bättringsvägen, ett magvirus av okänt slag och två föräldrar som trodde att familjen skulle åka på 30-års kalas. Vi får se hur det blir…
