Semester!
Äntligen!
Vi hade en veckas semester i början på juni, då vi var till Gotland. Där gick vi på bröllop, kastade sten i vattnet, besökte Pippis hus och såg en och annan rauk. Det var hur bra som helst att åka före säsongen. På Kneippbyn var vi i stort sett ensamma. Barnen fick åka attraktionerna om och om igen utan att kliva av. Parken var ganska liten, smala gågator och tätt mellan karusellerna. Hur lätt som helst att komma bort i trängsel. Men nu hade vi fri sikt.
Hur som helst så kändes det konstigt att gå tillbaka till jobbet. Som om semestern blev avbruten. Men NU, nu är den här. Fem långa veckor.
Vi är redo.
Det är midsommar det.
Gul Mohammed (född 15 februari 1957, död 1 oktober 1997) i New Delhi, Indien, enligt Guinness Rekordbok den kortaste människan vars längd och existens blivit verifierat.
Den 19 juli 1990 blev han undersökt på Ram Manohar Lohia Hospital i New Delhi och han var då 57 cm lång och vägde 17.0 kg. Han dog bara 40 år gammal på grund av andningsproble. Han var storrökare.
Källa: Wikipedia
En mycket nöjd ung man betraktar sitt mästerverk
Inspirerad av Pettsson önskade Elvis pannkakstårta till middag. Och säga vad man vill om de långväga jordgubbarna, smakar midsommar gör de inte men de går hem hos barnen.
Vi har gjort en paus i matkassen. Barnen är glada för köttbullar, fiskpinnar, pasta, grädde, socker, sylt, pannkakor stekta i smör och gubbar. Det är lite annat än matvete, haricoverts, ärtor och vit fisk 🙂
Man äter det goda först.
Vi är några ur FUBs styrelse som ordnar barn- och ungdomsaktiviteter för medlemmarna. Idag stod det prova-på-ridning i kalendern. Elvira tyckte det var mycket spännande. Första vändan var hon stolt och fokuserad. Andra vändan satt hon och sjöng ”min lilla ponny”.
Det var tur att vi hade en aktivitet inplanerad annars hade jag klättrat på väggarna. Jag blir så nedslagen när det snöar varje helg. Och nu har vi för en gångs skulle haft flera helger på rad utan ”måsten”. Tänk vad spontana vi hade kunnat vara! Så drar man i rullgardinen och mungiporna åker ner samtidigt som rullgardinen åker upp. Skitväder i kombination med sommardäck måste ju vara månadens i-landproblem, med tanke på förra inlägget.
Som tröst bakade vi en jordgubbstårta på förmiddagen. Jag menar det är ju så vi gör här i väst när livet för stunden känns orättvist, vi konsumerar eller äter fett. Den främsta anledningen till tårtan var dock inte helt och hållet skitvädret, Â utan det att Elvira har bett om att få ”baka tårta” i flera veckor. Hon kollar bakklipp på youtube och har nu för tiden höga förväntningar på vad hon och mamma ska åstadkomma tillsammans. En tårta var en tillräcklig utmaning.
Elvis fick bl a i uppgift att snoppa jordgubbarna. Det tyckte han var kul i dubbel bemärkelse. Höjdpunkten var ändå att slicka skålarna förstås. Det gjorde de bra, båda två. Nästan hela nedervåningen fick smaka. En överdrift förstås, men det känns ju så när det ska torkas av. Ja ni hör, det finns ändå en underton av bitterhet tårtan och fettet till trots. Skitväder!
Jag lämnar vädret nu. Det jag ville med detta inlägg var:
Barngruppen som vi kallar oss ska snart ha möte och planera nya aktiviter för hösten. Har du varit på något bra som du kan tipsa om, eller är det något du skulle önska fanns? Kan du inte tipsa mig? Det kan vara vad som helst, aktiviteter, Â föreläsningar, workshops, Â endagsresor, vad vet jag. Vad har ni gjort på er ort, i er förening, i er familj? Hit me!
