…försvinner snön. Vad skönt det är med solen, ljuset, fåglarna. Några veckor till och vi slipper klä på barnen alla dessa lager med kläder. Nu några frågor till.
Hur är det med häst och hund intresset hos er? Håller det i sig eller har det avsvalnat?
Hundintresset håller i sig. Vi har två Springer Spaniel som grannar, så fort de gör sig hörda MÅSTE Elvira och Elvis kommentera/svara med att daska sig på låret (tecknet för hund) och säga ”o”, ”o”. Och för att vara säkra på att vi inte missat att hundarna just skällde så upprepas detta två till tre gånger. En annan reaktion är en sekunds förstelning typ ”hörde jag rätt? Ja, ta mig 17 nu skäller hundarna igen! Otroligt! Fantastiskt! Detta måste jag berätta” och så sätter de igång med daskningen 😉
Hästintresset har nog svalnat. Vi har inte tagit tag i saken att kontakta något av stallen än. Hörde från en vän att det är väntetid. Men vi ska i alla fall prova och se vad Viran tycker.
Nu när Elviras tal tagit fart så glömmer hon väl inte bort teckenspråket?
Nä, det tycker jag väl inte. Men det går definitivt i vågor. Och vi märker att ju mer vi tecknar, desto mer tecknar Viran. Och vi slarvar. Och nu har vi dessutom kommit dit att vi vuxna måste lära oss fler tecken. Substantiven och verben kan vi. Nu måste vi ta tag i adjektiven och prepositionerna, för att inte tala om alla småord. Jisses!
2010-4-16 klockan 7:22
Åååååååh, vilken fin vårbild.
Ja, du Erika dessa nedrans prepositioner, de är kluriga som attans.
Utelämnar man inte ofta småordeni tecken? Jag har nyligen fått lärt mig att det viktigaste är kroppsspråket och att man artikulerar……eller?
// Å
2010-4-17 klockan 6:33
Jag håller nog med Åsa jag, tror faktiskt inte att de små orden har någon större betydelse.
Hoppas möhippan är rolig och att du får något under västen – det tror jag att du behöver:-)
Kram
2010-4-17 klockan 21:09
Underbar vårbild! Håller med Åsa och Malin. Kroppsspråket och mimiken har stor betydelse, vet det av erfarenhet,
Kram på er!!!
Kommentera inlägget