Jag har tänkt på det här med Elviras förkylningar.

Så sjuk som hon har varit den här våren har hon aldrig varit. Man ska ju ha många virus för att bygga upp ett immunförsvar, så det är ju för ett gott syfte. Fram till tre års ålder ska det visst hålla på har jag hört. Två veckor kvar alltså 😉

Men jag blir inte heller klok. När vi var till doktorn förra gången gjorde man ett infektionskänslighetstest och det var normalt. Men uppenbart är hon känsligare för bakterier ändå. Och det kan jag köpa för det är ju ofta en del av DS-grejen.  Men att infektionerna är så svårupptäckta förstår jag inte.

Man kunde konstatera lunginflammation tack vare röntgen, men inte av att lyssna på lungorna. Får hon Alvedon är hon näst intill opåverkad trots jättehög sänka. Öroninflammationerna kan bara öronläkare fastställa med säkerhet, fast det beror ju mer på hur öronen är skapta, så det räknas väl kanske inte riktigt.

Jag träffade en mamma till en äldre flicka med DS i väntrummet på barnkliniken igår. Hon kände igen sig. Att man tar barnet till doktorn och det visar sig att barnet är mycket sjukare än vad man trott. Känner ni andra föräldrar också igen er?

När hon inte tål bakterierna, varför är hon då så tålig när hon väl är sjuk? Fattar ni?

Wow! 7 kommentarer till inlägget “Tålighet”

  • kajsa skriver:

    erika du följer ju grey’s om inte jag har helt fel??? såg du kvällens avsnitt????

  • Mamma skriver:

    hu hu hu ja det gjorde jag. Nu måste jag köpa nästa säsong för jag kan INTE vänta till i höst.

  • Mamma skriver:

    Neeej! De ligger på samma säsong som vi. Vi får nöja oss med detta så länge. SUCK!
    http://abc.go.com/primetime/greysanatomy/index?pn=index

  • Anna skriver:

    Ungefär sådär tycker jag också att det är… Vi är sjuka jämt i den här familjen. Min teori är att M drar hem nåt virus men blir inte så sjuk. Då hinner han smitta oss andra i lugn & ro, så blir vi sjuka hela bunten med några dagars mellanrum sådär lagom så att man måste vara hemma en vecka eller så.
    Viruset går över, men på M blir det bakteriellt istället. Så smittar han oss med bacillerna också innan vi märker att han är sjuk. Någon av oss testar positivt på streptokocker och den får penicillin. Sen blir alla sjuka igen och nån annan av oss har nu streppar och får penicillin. Tredje gången får alla penicillin oavsett vem som har streppar.
    Sen är det dags för virus igen.
    Sådär har vi hållt på sen jul nu. Inte skoj alls. Vi är uppe i över 40 vab-dagar bara 2009…

  • kajsa skriver:

    jag vet det är jättehemskt! Det har ju inte ens börjat visas i USA ännu! Jag känner mig helt tom!

  • Åsa skriver:

    Hmmm, efter en vecka i Grekland låter det som jag missat nåt på GA, måste kolla nätet….spännande. Tacka vet jag gamla goda tiden med vhs, då man kunde programmera videon för inspelning. Den nya ”lådan” och alla dess funktioner har jag tyvärr inte lärt mig ännu….suck.

    Martin var jättemycket sjuk när han var liten, pencillinkurerna avlöste varandra. Orsaken till detta var att han hade noll imunförsvar när han ätit färdigt en kur, och var då mottaglig för nästa bakterieanfall, som han självklart sög åt sig av som en svamp.

    // Å

  • ulla skriver:

    Jag känner absolut igen min L i din beskrivning av att vara mycket sjukare än vad man tror. Även att lunginfl. bara syns på röntgen känner jag igen från L. Hon snittar 2 lunginflammationer per år, oftast. Hon kan ha en sänka på över 200 och hon ser ”bara” lite trött ut på ögonen. Nu sist hade hon inte ens hög feber. Läkare har fler än en gång sagt till oss: Hon ska inte kunna se så pigg ut när hon är så sjuk.

  • Kommentera inlägget