Det ser ju inte bättre ut än att mamman får bli medlem i patrullen Gäddan och följa med på äventyr.
Har väl förlikat mig med tanken att bebisen låter dröja på sig. Resultat, att dagarna har gått lite snabbare och att vi har lyckats sysselsätta oss. På tisdagen som gäster på ett två årskalas, på onsdagen med besök från Göteborg, på torsdagen med bad och grillning hos grannarna. Och idag bar det av till stranden. Det var inte så skönt, solen gömde sig bakom molnen och vinden tilltog så besöket blev inte så långvarigt.
Även om vi förlikat oss med tanken att det är en 15-åring med moppemusche och finnar som kommer att klämmas ut så provade vi ett av husmodersknepen för att få igång en förlossning, att köra på en guppig grusväg. Det resulterade inte i en förlossning, men i att vägen tog slut och blev en gångbro. Jo jo så är det med GPS (harkel)!
Elvira hade det roligt i sanden, pappa matade måsarna med kanelbulle. Ett ypperligt sätt att se en fågel på nära håll och lära sig tecknet fågel. Här om dagen såg hon kor (på avstånd). Elvira snappade upp tecknet och lätet på en gång. Ibland går det lätt. Då är det 12 tecken kvar då 😉
2008-7-11 klockan 21:49
Tack för ännu en underbar bild. Måsarna var nog pappan evigt tacksam, han är säkerligen en av få som bjuder dem på delikatessen kanelbulle.
Guppiga vägar verkar inte vara eran grej, testa nåt nytt, var lite wild and crazy….kanske inte så frestande, men nöden har ingen lag 😉
Kram å lycka till
2008-7-12 klockan 20:13
Jo visst var de tacksamma. Så tacksamma att de sket på pappan 🙁
2008-7-14 klockan 14:19
Håll ut, bebin kommer nog ut (och utan mustasch..). Har gått över med alla tre, med ettan 8 dagar, tvåan 7 dagar och trean hela 11 dagar. Alla utom trean kom igång av sig själv, då fick vi hjälp på traven med en hinnsvepning.
Hoppas att Elvira snart har sin lilla ”broster” i sin famn snart!
Kram
PS: Vår Victor har gjort sitt första tecken: ”mat”. Konstigt nog eftersom han mest blivit sondmatad. Nu jobbar vi på med ”skor”.
Kommentera inlägget