Sjukdomstider. Elvis har fått min ögoninflammation så det var en hängig förmiddag.Det är svårt att säga till en bebis att inte gnida i ögonen. Hur som helst ser ögonen bättre ut nu men febern håller i sig. Mitt öga är i stort sett bra. I morgon vaknar väl Viran med ett eller två röda.
Efter dagis gick vi till polarna. Vi fick självklart käk. Därefter badade flickorna och så pallade vi oss hem. Elvis fick gröt och Viran välling framför Teletubbies.
Nu väntar tre dagar utan dagis, med kyla och två barn med olika rutiner. Det ska bli intressant. Vad 17 ska vi hitta på? Hoppas att de vaknar hyffsat friska.
Den långa ledigheten avlöstes för pappans del av en långresa. Därför blir det lite bilder nu några dagar fram över. Precis som förra gången.
Efter dagis tog vi en promenad till Konsum och postade ett paket. När jag ”lagade” middag busade Viran med Elvis. Till middag serverades din köttfärssås. Elvis åt på grodan, för han åt gröt alldeles innan. Efter maten kommer ju badet. Vi köpte badskum på affären. Elviras reaktion var -Åhhh! som du ser. Kvällen avslutades med välling framför Barnkanalen och ett program om pungdjur i Australien. God natt pappan!
Oj oj oj det var en skön ledighet. Vi har inte gjort någonting som man måste. Bara umgåtts och tagit dagarna som de kom. Tomten kom inte med orken inslagen, men ledigheten laddade batterierna.
Man behöver något som bryter av det vardagliga, det monotona som man så lätt styr in i. Det gjorde dessa dagar. Nu är vi tillbaka, starkare än Bamse.
Vad dagarna har flugit förbi!
Vi har slagits med tanterna om den bästa skinkan i kyldisken, vi har åkt till släkten, vi har träffat tomten, vi har ätit och vi är trötta.
Nu är det dags för nästa rond. Nyår.
Människan lever förhållandevis glest på de nordliga breddgraderna. Under högsäsongen tittar dock de flesta fram ur sina bon. Den ena är dummare än den andra. De irrar runt, runt för att komma till mål. De tar genvägar framför varandras fötter. De stannar och vilar mitt i vägen, i dörröppningar och framför rulltrappor. De ställer sig på rad för att få bli fattigare.
Människan påminner en aning om myran i sitt irrande, dock kan hon inte samarbeta. Det är människan för dum för under högsäsongen. Istället slåss hon och den sk medmänniskan om samma byte. Bytet är inte främst mat utan döda ting. Ja ni förstår hur dum hon är. Den ena dummare än den andra.