Hej!

Snacka om en galen dag. Elvira har varit snuvig sedan i påskas = dagisstart. Under dessa veckor har hon också under perioder varit väldigt snorig och hostig. Nu är en sådan period. Därför fick hon stanna hemma. Ja, tanken var att hon skulle få vila, men jag vet inte om det gick så bra.

Händer det något sker ju allt på samma gång som ni säkert känner igen. Just idag skulle pappan åka till Tyskland med jobbet.  Mamman hade en viktig deadline (händer väääldigt sällan) på jobbet. Resultat, Elvira hänger med pappa hemma tills tåget går. Därefter får hon följa med mamma till jobbet. Tanken  här var att vi bara skulle stanna ett tag för att instruera min vikarie hur hon skulle göra. Självklart gick ingenting som det var tänkt. Elvira stackaren blev kinkig och vi åkte hem efter lunch.

Eftermiddagen spenderades hemma, vid det här laget var mamman så trött så hon slumrade till i lekrummet (ska man erkänna sådant? Anledning, Elvira har vaknat 05:00 några dagar i rad). Middag serverades utan att Elvira åt något, därefter var hon så trött att hon somnade. Mamman packade in henne i bilen och åkte tillbaka till jobbet, gjorde det som skulle göras medan Elvira sov i vagnen. När klockan var 20:30 begav vi oss hemåt, Elvira vaknar och är pigg. Nu är klockan 22:42. Elvira har sett ett avsnitt av Bamse, druckit några droppar välling, ätit några smulor rostat bröd och sover i sin säng.

I morgon går vi till hälsocentralen, nu får det vara slut på den här förkylningen. Och i morgon stannar vi hemma hela dagen med gott samvete.

Mamma säger: Varför ligger kudden i tvättstugan?

Pappa svarar: Det var kräk på ena hörnet, det var lite tyst i morse och när jag hittade Elvira i hörnet vid soffan såg jag att det var kräk på den.

Mamma frågar: Har du sköljt den i vatten då?

Pappa tänker: Shit jag visste det, skulle inte tvekat på om den tålde vatten för att den var lite glansig. Bäst att dränka den ordentligt.

Mamma säger efter en stund när hon sett kuddfodralet i vattnet: Den där tål ju inte vatten, den är i silke och ska kemtvättas.

Det här med språk är ju intressant. Det är intressant hur ord kommer och går. Vad man får och vad man inte får säga. Något som ansetts korrekt för några år sedan kan idag tolkas på ett helt annat sätt. Det är väl vi som lever i samtiden som påverkar mest om jag får gissa. En klassiker är ju negerbollen som blivit chokladboll.

När jag var liten gick man på dagis, idag går man på förskola. Och de som jobbar där kallas förskollärare eller barnskötare och inte dagisfröken. När man blir sex år börjar man inte längre på lekis utan man flyttar upp till sexårsverksamheten för att därefter börja år ett i grundskolan. När jag började skolan gick man i årskurs ett. Och har man varit funktionshindrad eller funktionshandikappad så är man i dag funktionsnedsatt.

Det gäller att hänga med i svängarna. Jag får uppfattningen att det ofta är vi människor som smutsar ned ordet, använder det på fel sätt, så att det i förlängningen tolkas nedvärderande. Det är då vi hittar på ett nytt ord som inte har några fläckar. Det är därför man inte längre kallar personer med Downs syndrom Mo….ida. Downs syndrom fungerar ju bra…. än så länge.

För ett tag sedan läste jag om en våghals till kille. Galning var min kommentar. Men det är bara att konstatera, vi har en galning här med.

En av de saker som impulshandlades på IKEA (för det gör man ju alltid när man är där, förutom det man kom dit för att köpa) i helgen var en liten korgstol till Viran. En egen tv-fåtölj så hon slipper få nackspärr när hon kollar Teletubbies. Men krativiteten flödar och stolen kan även användas till annat. Eller rättare sagt, det är det den används till.

Om ni undrar så är det Babba och inget annat hon har i munnen

Vi har haft en lång, händelserik och effektiv helg. Det började med ledig fredag för mamman och Elvira. Vi badade på hab på förmiddagen och åkte på familjedag på samma ställe på eftermiddagen. Nya lokaler och nya leksaker. Nya barn och nya föräldrar. I fredags kom också snickarna!!! Så i lördags kunde jag plocka in det sista i köket. Elektrikern gjorde färdigt eljobbet (nästan, han glömde en köksbelysning). Pappan har byggt hylla i garaget så nu får bilen plats, bytt däck, satt upp ledstången som mamma målat (ett antal gånger, nu får det duga…) och satt upp en fönsterbräda som väntat alldeles för länge. Vi har varit sociala med vänner, varit till IKEA (igen), brytit isen med närmsta grannarna i sandlådan, satt upp barngrindar i trappan, gungat och cyklat. Och i bästa fall kommer snickarna tillbaka i morgon för att byta ytterdörr. Tänk om vi börjar närma oss slutet…. på renoveringen alltså.