God Jul på er alla kära läsare och vänner. Så här på självaste julafton kom jag och tänka på frasen ”att skaffa barn”.

Jag har ju en hang-up på just de orden och det är ju en fras man snubblar över i stort sett varje dag. Jag har nog tangerat detta tidigare, men jag vet inte om jag har förklarat mig. Men tänk så här, vi skaffar hundvalp, katt, fiskar och barn. Det låter som om man glömmer att ett barn är en varelse med rättigheter och som förblir din för resen av livet. Djuren har också rättigheter, men med risk för att få en drös djurvänner efter mig, så vill jag nog påstå att vi har husdjur av en annan anledning än varför vi har barn.

När män i övre medelåldern åker till Thailand i syfte att skaffa sig en fru, blir det ramaskri från oss kvinnor. När kvinnor i övre medelåldern åker till Afrika för att ragga på yngre män, höjer vi på ögonbrynen så att toppluvan ramlar av. Men när ett par säger att de ska försöka skaffa barn önskar vi dem lycka till.

Och självklart ska de få alla lyckönskningar i världen. Men när barnet ligger där i plastbaljan på BB är babyn ingen som föräldrarna har skaffat, det är någon som de har fått.

Och apropå julafton. Jesus, var ju inte ett barn som Maria och Josef skaffade om man säger så. Vad Guds avsikt var är jag för okunnig för att uttala mig om, men möjligtvis kan man säga att Jesus var någon han skaffade….

Ja, det var det. Dags att återgå till Aladdin-asken. God Jul på er.