Linda ville läsa om hur vi samspelar och tränar turtagning. Jag har funderat och funderat. Hur gör vi egentligen? Det där dåliga samvetet blev det inget direkt resultat av. Det slog till och försvann lika fort. Möjligtvis har vi blivit bättre på att läsa böcker på kvällarna. Elvira gillar böckerna om Babblarna bäst.

Hur som helst, träningspass passar inte oss helt enkelt. Eller det gör det väl på sätt och vis. De är integrerade i den ständiga leken och vardagen. Vi förtydligar för Elvira utan att vi tänker på det. Det är därför jag har tänkt och tänkt. Hur gör vi egentligen?

När det gäller turtagning så sker det per automatik. När vi bygger legotorn lägger vi varannan bit. Lika så när vi leker med klossar, lägger pussel, öser sand i hinken eller kittlas.

Gällande samspelet så kommunicerar vi ständigt med ord, tecken, gester och mimik. När Elvira var bebis och låg på röda mattan framför spegeln låg vi bredvid och härmade henne. Sedan det att Elvira började göra ljud har vi svarat henne. Antingen genom att försöka härma hennes språk eller att tala vårt. Visst händer det att hon sitter och leker för sig själv och babblar om ditten och datten, men när vi är i samma rum, vilket vi nästan alltid är, så har vi dialoger. Det ska helt enkelt löna sig att tala.

Just nu har det blivit så att vi fokuserat på förståelse. Vi ger henne uppdrag som hon ska genomföra. T ex lägg mössan i korgen, hämta dockan. Vi poängterar färgerna röd, blå, gul och grön. Innan vi vänder på sandkakan, puttar gungan eller åker ner för rutchkanan räknar vi till tre. Vi leker med dockan tillsammans, stoppar om, vyssar, matar. Elvira serverar kaffe och kaka, vi vispar i kastruller. Vi tittar i teckenpärmar tillsammans. Vi sjunger, dansar och jagar varandra.  Vi leker i stort sett från kl 15.30 till 19.00. Det är vårt träningspass.

Vi gör som andra föräldrar i stort. Däremot tror jag att vi blivit mer aktiva i leken tack vare Elviras diagnos. Vi prioriterar leken och umgänget och gör våra måsten när barnen lagt sig. Det är roligast så.

Jag ska bära med mig tanken på samspel och fortsätta att berätta för er när vi hittar på något nytt.

Wow! 5 kommentarer till inlägget “Samspel”

  • Linda skriver:

    Tycker att det var en lysande beskrivning! Är du med i Yahoogruppen om Kommunicerande Samspel? Jag tycker att ditt inlägg skulle passa där också!

  • Mamma skriver:

    Tack Linda!
    Nej jag är inte med där. Var hittar jag den?

  • Åsa skriver:

    MEEEEN GUUUUUD vad ni är duktiga….heja hela familjen Snygg, tänk om jag kunde få lite ork, lite pedagogisk ork, massor av tecken……

    Lyllo Viran å Elvis som fått er som föräldrar…..skulle jag oxå vilja ha….ni är bäst!!

  • Linda skriver:

    http://www.appelklyftig.com/samspel/
    Kolla under ”diskussion”

    Åsa – klart att du kan, du behöver bara lite, lite hjälp på vägen. Gå med i gruppen du också.

  • ylvisen skriver:

    Låter som oss! Vi har inte heller några speciella träningstillfällen och ”tränar” som ni i vardagen.

    Låter bra tycker jag!

  • Kommentera inlägget