Hur ser ert barns förskolevistelse ut?
Finns det en handlingsplan med kortsiktiga delmål, långsiktiga mål samt beskrivna metoder att nå dessa mål?
Eller hänger barnet på så gott det kan med tecken som den enda anpassningen?
Har ditt barn en individuell jobbarstund på förskolan? Följer  jobbarstunden en handlingsplan eller sker den spontant utan någon vidare planering?
Om det finns en handlingsplan, vem gör planeringen, föräldrar och pedagog tillsammans, enbart pedagog/resurs, eller enbart förälder?
Finns det någon annan vuxen förutom förskolepersonalen som är delaktig i utformningen av språkstimuleringen och motorikutvecklingen? Hur ofta träffas ni?
Hur ofta har ni utvecklingssamtal? En gång per termin, en gång i månaden med genomgång av de kortsiktiga målen?
Ja, hur samarbetar ni föräldrar med förskolan? Kan du inte skriva och berätta. Det skulle vara intressant. Snälla.
Har ni inte köpt denna än? Gör det!
Har du ett barn som behöver träna extra med att komma igång med språket, då finns det massor med material här. Temaböcker, Kortspel, Memo, Lotto, Olle och Mia böcker, Teckenblad, mm, mm. För 5-600 kr får man allt detta och mycket mer. Och materialet räcker i flera år framöver och går att anpassa efter svårighetsgrad efter egna idéer.
Jag har haft ett ”göra-material-svep” de senaste veckorna. Vet inte var inspirationen kom från, men det gäller att ta tillvara på den när den kommer. Ikväll har Elvira och jag läst om Mia. Det var bara att skriva ut , klippa och laminera så var boken klar. Elvira gillade den och lärde sig snabbt karaktärernas egenskaper. Hon gillar inte Mias storasyster som är arg, då rynkar hon på näsan och vinklar ögonbrynen så att de lutar mot varandra 🙂
Varje onsdag går Elvira och några dagiskompisar på utflykt till skogen. Vad passar inte bättre att lära sig tecken för blad, skog, himmel, gräs, moln, regn, sand, grus osv. Det var bara att skriva ut, klippa till och laminera så hade vi en liten natur-tecken bok.
Vi övar just nu på färgerna och begreppen stor och liten. På skivan finns färdiga Memon, bara att skriva ut, klippa till och laminera. Vi läser också temaböckerna Åka och Dricka med tre-ordssatser. Bara att skriva ut…
Ja ni fattar nog nu va? Superskiva helt enkelt.
Om man vill kan man köpa Tema-böckerna färdiga då kostar de 120 kr styck. Man tjänar in skivan flera gånger om.
Vi försöker få egen tid med barnen. Fram till nu har Elvis och jag umgåtts hela dagarna. Elvira får ingen egen tid med någon av sina föräldrar och Elvis får inte någon ensamtid med pappa. Fast, vi har kul ihop.
Men på lördag gör vi slag i saken, Elvira och jag. Vi ska börja på Friskis och Svettis familjegympa. Det tror jag hon kommer att gilla. Elvis och pappan får sysselsätta sig på egen hand tills Elvis blir stor nog att följa med.
Vi har dessutom ett jättefint bibliotek på gångavstånd från hemmet som vi varit urusla på att utnyttja. Men nu ska det bli andra bullar. På torsdagar har de kvällsöppet, så igår drog jag och Elvira dit efter middagen. Jag såg framför mig att vi skulle sitta och mysa i en kuddhög och läsa en bok. Så blev det inte. Elvira sprang mest omkring, hälsade på de andra barnen, snodde deras kritor, kollade in andra barnvagnar och höll reda på nappflaskor. När hon väl satte sig ner gjorde hon det på ungdomsavdelningen. Jag hittade henne sittandes i en sacco-säck med broschyren, Killar – puberteten och målbrottet.
Undrar vad som fångar hennes intresse nästa torsdag, då hon och pappan går dit?
Kommer ni ihåg vår korta serie inlägg om Hört på/Hört i ?
Nu tänkte jag bjuda på ännu ett.
Under föräldraledigheten har jag börjat knäcka extra som egen. Jag gör lay out-jobb och har EN uppdragsgivare. Han i sin tur har fler, så periodvis kan det bli lite körigt när fler uppdrag  ska vara klara i samma veva. Förra veckan var en körig vecka.
Att försöka jobba hemma på dagtid kan gå, om Elvira är på dagis och jag har lyckats köpa mig tid hos Elvis. Tid är nog det jag dealar mest med. Jag säljer vinteroveraller och barnvagnar på Blocket också, men det är inte alls i samma utsträckning 😉
Huruvida vi är bra affärspartners, Elvis och jag, beror nog på vem man frågar. I utbyte mot tid får Elvis; leka med bläckpennan som jag kladdar noteringar med – han lyckas klicka ut spetsen och kladda på bordsytan,  hantera fjärrkontrollen – han suger och biter så det blir kortslutning, leka med hemtelefonen – han lyckas låsa upp den och ringa senast uppringda nummer eller mormor som ligger först i telefonboken, eller så får han leka med min mobil – han travar iväg fullt koncentrerad på sin monolog, men kommer oftast tillbaka utan någon skada skedd.
Förra veckan alldeles innan deadline var båda barnen hemma. Elvira lekte i lekrummet. Elvis och jag hade en uppgörelse som rörde mobilen. Han travar omkring som han brukar. Jag hade just pratat med min ENDA kund och chansen fanns att han skulle ringa tillbaka inom kort. Tiden var dyrbar och mobiluppgörelsen var kanske inte den bästa, men nödvändig just då. Så plötsligt kommer Elvis travande utan telefon. Jag börjar leta men kan inte hitta den. Jag ringer till den från hemtelefonen som jag faktiskt vet var den är. Det ringer bakom elementet. Samma element som för övrigt är klätterställning.
Så… det är bara att inse att jag just gjort en riktig dålig deal eftersom jag måste lägga tid på att få fram mobilen som när som helst kan ringa när jag borde göra klart mitt layout-uppdrag. Gissa hur mycket business man känner sig som hemmavarande mamma när man ligger på alla fyra, med för låga jeans och för höga trosor, med en kemtvättgalge i högsta hugg och en Elvis och en Elvira hängandes över ryggen alldeles innan deadline. Jag försöker få fram mobilen, men lyckas inte. Svetten lackar. När jag befinner mig i denna position kommer pappan hem. Pappan skrattar åt scenariot, tar över galgen och får självklart fram telefonen. Han fiskar också upp två pusselbitar, en sked och annat bråte. Vår dialog låter;
M -Vad mycket du får fram!
P – Mmmm
M – Smart att forma galgen till ett redskap.
P – Mmm, det är det som skiljer människan från apan.
