Det finns ju både för- och nackdelar med att vara förälder. Eller att bli förälder. I samma minut som jag blev förälder så skedde förändringen. Det bekymmerslösa livet tog slut. Helt plötsligt har jag mycket att förlora. Helt plötsligt finns det så mycket vansinnighet. Helt plötsligt har jag blivit nojig. Tänker efter en extra gång.
Tryggast är jag när familjen är samlad på ett och samma ställe. Det känns som om man har kontroll då. Det är skönt. För tänk om det skulle hända någon av oss något. Om barnen skulle mista en förälder eller föräldrarna ett barn. Vad gör man då?
Att undvika faran går på rutin.Vi barnsäkrar fönster, trappor, lådor och badkar. Vi kör säkra bilar med bakåtvända bilbarnstolar. Vi går på vänster sida om vägen. Vi läser innehållsförteckningen. Vi använder hjälm. Låser dörren. Uppsöker läkare. Vi bara gör. Döden är det mest naturliga inslaget i vår vardag. Den är oundviklig. Men vi gör allt för att undvika den. Därför känns det skönt med kontroll. Eller åtminstone att tro att man har kontroll.
Jag tror inte att jag är ensam om tankar som börjar med ”Tänk om…”.
Därför är det så svårt att förstå sig på andra. Andra som befinner sig i samma situation, men som mist kontrollen. Hur överlever de?
2009-1-29 klockan 15:44
Jo. Man överlever på instinkt.Ingen människa får förlora ett barn. Usch, nu blev det jobbigt. Ingen önskar jag att leva i ovisshet kring sitt barns liv eller död.
Vackert skrivet!
2009-1-29 klockan 18:03
Döden är det mest naturliga som finns… Dock måste allt få ha sin gång.
Och samtidigt som kontroll gör att man känner sej nöjd så är det en fråga som är värd att tänkas mer än en gång..
När har man fullständig kontroll?
Kramar
2009-1-29 klockan 19:08
oj oj oj vad oroliga vi blev nu. Men går det att ha fullständig kontroll och vill man vara ett kontrollfreak?
men ja det är viktiga tankar som bubblar. Kanske för att det fanns utrymme att tänka dom?
Kramizar och nospuffar
2009-1-29 klockan 21:09
Tänk OM så att det blir lite lättare tänk! Det blir lätt djuplodande. Även det är viktigt. Men kan så lätt bli riktigt tungt och svårmodigt.
Kontollen måste släppas men det är ju jobbigt.
Reflektion över livet är nog nödvändigt men vi är ofta dåliga på att diskutera det med varandra. Viktigast är väl att inte fastna i det så att det blir fixa ideer. För visst kan man bli rädd för mindre.
Vi måste lära oss att leva med det farliga. Rätt hanterat så är det farliga inte lika skrämmande.
Kramar
2009-1-29 klockan 23:57
farfar han är en visman han!!!
kram
2009-1-30 klockan 8:25
Ja fy vad man kan börja fundera sent på kvällarna eller på nätterna när man ligger vaken! Man vet ju aldrig vad som händer eller när…
Kommentera inlägget