Det finns saker man ska hinna med när barnet sover middag. Idag var det att duscha. Klockan är 12.15 och jag kan bocka av , CHECK.

Det börjar sjunka in, jag accepterar det långsamt, jag går från klarhet till klarhet. Det är åtta veckor kvar av min föräldraledighet. Den som skulle vara i evighet för ett och ett halvt år sedan. Nu är den slut. Det är ledsamt samtidigt som det är befriande. Det är ledsamt att det lilla barnet växer så fort, samtidigt som det är befriande att han inte behöver mig och min kropp för att överleva längre. Jag förbereder mig på livet som yrkesarbetande på olika sätt. Bl a har jag börjat boka in tider för service av den här mamman. Jag börjar med optikern.

Om åtta veckor är det slut på trikåerna, då får jag äntligen anledning att klä mig snyggt. Om åtta veckor kan jag stänga dörren om mig på toaletten, utan att behöva bjuda in en liten åskådare. Om åtta veckor finns det tid avsatt för att förmiddagsfika, äta lunch och eftermiddagsfika. Om åtta veckor är det slut på de dåliga matvanorna som livet som hemmafru så lätt inbjuder till. En kaka här, en kaka där. Ingen lunch, men en skål fil och flingor på stående fot när blodsockret är på noll och vi ska skynda iväg till dagis för att hämta syrran. Om åtta veckor börjar kampen om att få ihop allt i vår nya vardag. Om åtta veckor får jag ställa klockan för att hinna duscha.

Var sak har sin tid.

Etiketter:
onsdag, 2009-11-11 · Wow! 5 kommentarer »