Tre slöfockar sover middag Tre dårfinkar ser på Bolibompa

Vi börjar nästan undra om det är något mentalt. Inbillar vi oss? Varför mår vi fortfarande illa? Det kommer ju inget, inte igår heller. (Med undantag för den lille). För att bryta trenden började vi agera friska.

Först tog vi bort madrasshögen. Ligga så där på govlet mitt på blanka dagen. Vad är det för fasoner? Därefter lekte Elvira en kortis i sandlådan. Sedan åkte vi till Barnens hus och kollade leksaker. En tre års dag börjar närma sig. Elvira spenderade mest tid vid legot. En ledtråd till föräldrarna.

Vidare styrdes kosan till mataffären. Äta bör man annars dör man. Barnen somnade i bilen så vi åkte en tur och tittade på omgivningarna. Så som man gör på en söndagsutflykt, fast på en tisdag. När vi kom hem lagade vi köttfärssås och spagetti. Vi tog hänsyn till magarna och kokade köttet. Så var det bara att äta.

Någon petade i maten, en annan åt halva portionen, någon annan smakade och en liten åt bara efterrätt. Där tog det stopp för det vanliga livet. Nu sitter vi här i soffan och mår illa, fast vi sitter på rad som civiliserade människor. Alltid något.

Det blir sängen tidigt ikväll med. Men det känns nästan som om att gå och lägga sig natten före sin födelsedag. Kommer de med frukost på sängen eller vaknar jag och känner mig som ny?

Wow! 5 kommentarer till inlägget “De inbillade sjuka?”

  • Farfar skriver:

    Ni vaknar som nya människor.
    Tron kan försätta berg sägs det.
    Rätt inställningsattityd är viktigt.
    Krya på er!!
    Kramar
    Andrea och farfar

  • Pappa skriver:

    Vi vaknade i natt, som sjukare människor……

  • Ilia & Sirkka m familj skriver:

    Ni är inte inbillade sjuka!!!
    För säger kroppen att det inte står rätt till så gäller det att lyssna på den (har någon klok talat om för vår matte). Men farfar har lite rätt tron kan försätt ber och ja vill man så kan man (till en viss gräns).
    Hoppas innerligt att ni blir piggare snart!
    Här kan vi skvallra om att det är sammandragningar som är största bekymret – förkylningen är kvar men ja den är väl snart en vanan.
    Kramizar och nospuffar

  • Christina skriver:

    Men SHIT träffade pappan nan Mexikan i Linz, brukar ju vinmla av dem där? Svin influensa?

  • Christina skriver:

    alltsa hoppas inte sa klart;)

    kram pa er

  • Kommentera inlägget