Helgen har passerat fort som vanligt. Vi har haft besök av farfar och umgåtts.
Elvira har ju varit på G länge nu med gången. Med gåvagnen går hon obehindrat, men att släppa taget är en skräckblandad förtjusning. Men det verkar som om skräcken börjar försvinna. I kväll har hon rest sig och gått några steg spontant. I förmiddags såg det ut så här
På eftermiddagen satt vi trötta gamlingar och drack kaffe. Elvira sov middag. Elvis fick till skillnad från sin syster sitta med PÅ bordet. I bland är livet orättvist.
2008-11-09 klockan 22:08
Varför ska man gå när man kan simma?:) JÄTTESTOLTA ÖVER HENNES FRAMSTEG!
2008-11-10 klockan 9:09
Ja utvecklingen går fort framåt och vi är så glada att vi får följa dem via denna sidan.
Roligt för farfar att vara på plats och se det live!
Kramizar och nospuffar
2008-11-10 klockan 9:58
Hel-snyggt ms. Snygg
2008-11-10 klockan 13:52
En sån duktig tjej!
När Linnéa lärde sig gå (3 år och 3 månader) så var det mest krypning den första tiden för de gick mycket fortare tyckte hon. Linnéa var också väldigt ostadig så det var många vurpor i början.
2008-11-10 klockan 15:06
YES nu jäklar har Viran knäckt koden å vilken stil, vilken balans, vilken utomordentlig talang som till och med ser till att vila ordentligt efteråt….Go Viran Go!!!!
// Å
2008-11-10 klockan 23:44
Vad duktig hon är!!! Grattis till stegen mot frihet Elvira!
PS. Virans mamma har fått mail på facebook.
2008-11-11 klockan 10:39
Ser att brorsan fått låna Virans Bumbo (eller vad den heter). Tänk att hon är såååå snäll mot sin lillebror, nu kommer ju Viran aldrig att behöva den igen.
2008-11-11 klockan 21:20
Ja hon är duktig våran Viran. Det går fortfarande mycket fortare att krypa eftersom hon racer-kryper. Men det lockar mer och mer att gå.
Elviras Bumbo är det. Till skillnad från Elvira så är den inte lika rymlig för Elvis. För att få ur honom krävs det två personer, en som håller i ”pottan” och en som håller i pojken. Vår lille Herr Proppmätt.
2008-11-11 klockan 22:00
Tack för en underbar helg hos er!
Viran är jätteduktig.
Ni fick bara se ett kort ögonblick av hennes gång mellan mamman och pappan. Hon var kelt klart trött när hon lade sig ner. Hon hade gått sex eller sju gånger då.
Men racerkrypandet är hon bäst på. Det går verkligen undan. Så det gäller att se upp när hon väl tar språnget och springer iväg. Hon kan det redan med sin gåvagn. Hon styr den som om hon aldrig gjort något annat.
Stå på dig Viran du vinner. Applåder.
Kramar
2008-11-11 klockan 22:14
men det är ju hemskt kul att se att faderns gener försvidare i form av kärleken till mat.. Kan se många spagetti och köttfärssås maraton till Elivs och virans mammas förtret.. Speciellt om farbröderna dessutom kommer på besök.. (dax för storhushålls köket??)
Kramar vi änglar…
Kommentera inlägget