Smutsig och lycklig                           Tvättning och förtvivlan
För en si så där fyra år sedan kunde man höra mig säga något i stil med ”våra barn ska i alla fall inte få vara så där lortiga” samtidigt som jag nickade menande mot det barn som fångade vår uppmärksamhet. Jag skulle minsann torka bort lorten från ansiktet och snoret från näsan, byta tröja om den fick fläckar och kamma håret på morgonen så det inte spretade åt ett och samma håll efter nattens drömmar mot kudden.
Och hur blev det? I torsdags hämtade jag ungen på bild här ovan från dagis. Hon sprang mellan buskarna med en kompis och stod på näsan i jorden. Idag såg hon lika dan ut. Fast den här gången gjorde hon kakor i sandlådan. Sanden var perfekt för ändamålet eftersom det varit fuktigt hela dagen.
Och tröjan? Ja efter lunch byts den faktiskt ut, men är den nya smutsig innan middagen då får den vara på. Det är ingen idé. Åker den av ändå, ja då blir det bar överkropp vid matbordet.
Snoret och håret, ja där har jag inte gett vika än. Ett lortigt barn är ett lyckligt barn sägs det.
Det är tur att lyckan inte hänger på håret. Ja inte för barn i alla fall. När man är vuxen är det tvärt om. Då blir man olycklig av smuts och lycklig över en fin frisyr.
2009-5-19 klockan 19:03
Viran är väl ett typexempel på- Bättre med lite skit i hörnen än ett rent helvete.
Kramar
Andrea och farfar
2009-5-19 klockan 21:36
Härlig skit-unge hon är välkommen hit och skita ner sig bland oss andra skitar ;o)
För ja matte hon är en riktigt ”gris” nu – spiller hela tiden på sig och så där… kanske förberedelser?!
Kramizar och nospuffar
2009-5-19 klockan 21:43
Vilken härlig skitunge du har!
2009-5-21 klockan 18:18
Ja, tänk att vi föräldrar har våra ideér, både på gott å ont. Jag har också samma tanke som dig angående snoret, kan känna mig irriterad om Mira har intorkat snor på kinden/håret när jag hämtar henne på dagis. En annan sak som jag är noga med är naglarna, långa naglar samlar en MASSA bakterier, vilka hoppar in i munnen när barnet sedan slickar på dessa fingrar….urk. Håret har jag givit upp, Mira är självlockig och jag borstar hennes hår varje morgon med balsamspray. På med mössan, hatten eller kepsen, iväg till dagis, av med huvudbonaden…..och tadaaaa….lika rufsig igen 🙁
Kram
2009-5-26 klockan 21:32
Hahaha!
Vilka härliga foton!
2009-5-27 klockan 21:48
[…] Elvira bland buskarna igen, den här gången åkte hon inte på näsan ner för backen utan på rumpan. Det var ju smart […]
Kommentera inlägget