Jag vet inte om jag vågar skriva det här. Ödets ironi kan ju spela sig ett spratt. Som sist då jag önskade att få bli lite sjuk för att ha anledning att ta igen sömn och istället blev jag magsjuk. Kanske riskerar jag friden, men jag utmanar ödet ändå.

Jo det är så här, att jag tror att det råder vapenvila. Det slängs inte lika mycket mat på golvet. Det sägs inte lika många -Nej! Det bits inte på lillebror. Elvira verkar ha vänt om. Kan det vara våren som påverkar även henne eller kan det vara så att trotsperioden är över, för denna gång? Både och kanske.

Det finns anledning att misstänka ödets ironi den här gången med. Det var nämligen så att för två-tre veckor sedan hade vi utvecklingssamtal på dagis. Jag hade tänkt att ta upp hur vi och personalen skulle stå upp mot Elviras dåliga beteende. Ja, till och med bena ut vad som var trots och vad som var Downs. Jag var så trött på allt tjaffs så jag bestämde mig för att gå till botten med det. Kvällen innan gick jag igenom allt i huvudet och kom på att jag skulle kolla i Trotsboken (som jag fått som premie på en Vi föräldrar-prenumeration) för att få mer kött på benen. Till min glädje visade det sig att Elvira var ett skolexempel. Hela kapitlet om två-åringar var en beskrivning av henne. Det var inte ens lönt att ta upp det på utvecklingssamtalet. När man som mamma läser att barnet behöver få trotsa och att man med sina  tillrättavisningar hjälper barnet att utvecklas, så var saken klar. Varsågod att trotsa hur mycket du vill! Varför hade jag inte öppnat boken tidigare? Och varför hade jag satt på mig skygglappar?

Det som alltså för några veckor sedan var anledning till en egen punkt på agendan är nu borta. Här bor en glad och trevlig tjej. Hon leker och busar snällt med lillebror. Hon häller inte ut drickan. Hon pratar, skämtar, ler och är harmonisk. Jag tror hon också tycker att det är skönt att det är över. OM det nu inte är en tillfällig paus. Hur som helst så är det ett halleluja-moment.

PS. Det var inte många som lämnade en kommentar till förra inlägget, men tack till er som gjorde det!

Etiketter:
onsdag, 2009-4-01 · Wow! 4 kommentarer »