När jag är ensam hemma med barnen tycker jag mest att jag bara stressar omkring för att serva den ena och därefter den andra. Fram och tillbaka mellan barnen. Den ena får sitta framför tv:n medan den andra får ny blöja. Den andra får sitta och gnälla i babysittern medans den första får mat.
Detta dattande fram och tillbaka gör att det känns som om båda barnen missunnas. Det dåliga samvetet kryper på och när nattningen närmar sig känns det verkligen av. ”Ska hon redan gå och sova, vi har ju inte hunnit umgås.” ”Stackars tjejen som bara får leka själv” osv.
Det var dags för tandborstning. Elvira brukar vara pigg på att haka på till badrummet. Men idag stannade hon upp. Vände halvvägs. Kröp och hämtade en napp (det är bara hon som vet var de finns, undrar varför…). Kröp med nappen till barnvagnen. Reste sig mot barnvagnen och släppte nappen över kanten. Här skulle man ju kunna tro att hon gav lillebror nappen för att få tyst på oljudet. Men inte. Jag lyfte upp henne. Hon satte sig vid hans fötter, stoppade nappen i munnen och klappade honom på magen som tröst.
Min älskade, älskade Viran, som älskar sin lillebror trots att han konkurrerar om min tid.
2008-10-21 klockan 21:45
Lilla goa mamman lugna nu ner sig minst femtio grader. Det dåliga samvetet har du ingen nytta av så låt det fara och flyga. Lätt sagt men prova. Risken att du skulle bli av med samvete helt är obefintligt. Logistik är svårt så det lämnar vi åt sitt öde. Du räcker till och duger alldeles utmärkt.
Den kärlek och omtanke mamman ger till sina barn visar sig genom att Viran snappar upp allt och det hon tycker funkar bra genomför hon. Feedback kallas det visst. Eller är det möjligen genetisk belastning?
Det finns ju ett litet aber i detta med ärftlig belastning. Bara hon inte tar efter pappan i hans snusande. Vad tror ni?
Vad skönt att Viran hämtade sig från febern. Hon har mängder att göra för att hinna med mamman i hennes göranden.
Sköt om er!
Kramar
2008-10-21 klockan 23:55
What farfar said!
2008-10-22 klockan 12:11
Av två smarta föräldrar blir det tydligen ett ännu smartare barn. För mig blir det självklart att Viran märker hur dåligt samvete och vilken stress mamman känner. Därför vill hon avlasta sin älskade mamma, och hjälpa till…..
Hon är ju en stor tjej nu, kan själv, förstår själv….
Kram
2008-10-22 klockan 19:19
Det dåliga samvetet behövs inte… men ja det finns där tyvärr. Farfar har några kloka ord (som han brukar) och ja Åsa´s kommentar om två smarta föräldrar är inte heller helt fel.
Vad är det man brukar säga.. barn gör inte som du säger utan som du gör!! Hm pappan kanske dags att sluta snusa?!
Skönt att inte feber försvann för ja den kan man vara utan helt klart…
Kramizar och nospuffar
2008-10-22 klockan 20:16
Elvis är lyckligt lottad som har en sådan generös storasyster. De gör mammahjärtat varmt.
Dåligt samvete är en form av kärlek det med.
2008-10-23 klockan 10:10
Syskonkärlek i dess allra bästa form.
Viran verkar vara en toppen syrra. Kram
Kommentera inlägget