Sitter på jobbet och får ett andfått röstmeddelande från pappan som är hemma med våra två. Elvira är fortfarande inte tillräckligt kurant för att gå till förskolan och Elvis ville vara hemma idag. Roligare för Viran visade det sig - partners in crime.

Kommer ni ihåg förra gången pappan försökte genomföra ett videomöte med två barn hemma? (nu när jag länkade såg jag att det var på dagen ett år sedan) Mötet gick ju så där, men det var kul för oss andra.

Hur som helst det andfådda röstmeddelandet lät så här

”Nu har jag suttit  i veckomöte på Skype med headset och under tiden har barnen rivit ut alla garderober i hallen, klätt på sig sommarkläder, öppnat dörren för att gå till Astrid, sprungit bort till garaget typ, jag fick springa efter, hoppade i de närmsta skorna som var lediga, det var dina röda träskor, springa efter med datorn i ena handen och fånga in barnen med andra handen och så in med dem. Nu har vi byggt tågbana i vardagsrummet och de springer runt med solglasögon och skriker att de är så himla snygga. Jag kollade på det här med bokhyllorna men har inte förankrat dom eftersom det är betongvägg och jag måste borra och plugga ordentligt, så jag gör det ikväll när du är hemma.”

Här på jobbet är det lugnt, i alla fall på lunchen 😉

Wow! 2 kommentarer till inlägget “De förgyller vår tillvaro, de gör de faktiskt”

  • Så slutade dagen | Söt & Snygg skriver:

    […] bredvid. Vi skulle ha börjat i den änden istället. Det är lätt att vara efterklok. Dagen till ära passade ju tatueringen han fått av pappa ypperligt.Elvis somnade, räkningarna blev klara och då […]

  • Ks skriver:

    Hahaha! Vad säger man, skönt att det är du som får ta det lungt en gång!! var över i kväll men det såg så mörkt ut, du kan väl höra av dig om lördan!

  • Kommentera inlägget