I dagens Studio Ett fördes en diskussion om att fler landsting (i detta fall Skåne) vill söka pengar för att införa information till alla blivande mammor om KUB (ett blodprov som påvisar sannolikheten för ev avvikelse). Medverkar i programmet gör en DS-mamma, en mamma som informerats om testet, en präst, en professor i obstetrik och gynekologi samt en professor emeritus i klinisk genetik. En intressant debatt, det borde vara många fler av dem.
Du kan lyssna på programmet här (30 min)
Reflektera gärna och lämna en kommentar. Vad tycker/tänker du? Alla åsikter är självklart välkomna.
2007-8-16 klockan 21:21
Jag har uppdaterat kommentaren i ett mer vaket tillstånd
Den 6 aug kunde jag läsa i SvD att kvinnoklinikerna i södra Sverige vill ha 20 miljoner kronor om året för att kunna erbjuda alla gravida kub-test. Detta rör Skåne, Halland, Blekinge och Kronobergs län. För att erbjuda detta i hela landet behövs 100 miljoner kronor.
Ett litet räkneexempel:
Det föds ca 120 barn per år med DS, lika många aborteras. Så totalt ”görs” det 240 foster med DS per år i Sverige.
100 mille / 240 ungar ~ 417 000 kr
Det kostar alltså ca 417 000 kr att hitta varje DS-barn. Hur kan man ens överväga att prioritera detta inom den hårt besparade vården? Är det någon som hävdar att detta inte är en häxjakt, vad är det då?
Kan man inte lägga pengarna på vård av barn som är sjuka på riktigt. Barn som vistas på barnkliniker runt om i landet och som kämpar för att exempelvis övervinna sin leukemi. Visst kostar DS-barn samhället en del pengar. Men det finns inga garantier för att du eller jag också blir kostsamma om vi råkar ut för en olycka. Varför vill man lägga pengar på att släcka liv istället för att förbättra liv? Ett exempel på kostsam vård med syftet att förbättra är den som ges de riktigt unga prematurbarnen. Barn som löper risk att få ett funktionshinder pga den tidiga förlossningen.
Med tanke på programmet vill jag också än en gång påpeka att DS inte är en sjukdom. Elvira är inte sjuk annat än då hon exempelvis har en infektion i kroppen. Anmärkningsvärt är också att man inom professionen pratar om risker när man vänder sig till blivande föräldrar. En risk är något negativt, sannolikhet är något helt annat.
Detta skulle man kunna lägga pengarna på
http://www.foraldrakraft.se/index.php?option=com_content&task=view&id=176&Itemid=1
2007-8-22 klockan 21:19
Du är suverän du Erika!!! Du har helt rätt.
Ibland undrar jag varför man satsar vissa pengar på ”viss sjukvård”?
Ibland undrar jag också varför alternativ läkekonst är så främmande i svensk sjukvård?
Ibland undrar jag också varför man ”bara” ser den onda magen och inte hela den holistiska helheten?
Ibland undrar jag också varför inte vårdpersonalen byter till vanliga kläder när de går på lunch eller gör andra besök i cafeterian/rökrummet, när allt annat ska vara så sterilt?
Ibland undrar jag också varför man förlitar sig så mycket till all teknisk utrustning och apparatur, ibland kanske vissa åkommor kunde avhjälpas med terapi?
Sjukvården i Sverige är bra men jag håller med Erika. Resurser borde läggas på annat i stället för att forma fram A och B människor. Vi människor behöver vakna upp och se att allt inte går att styra över. Vilka rättigheter har vi som föräldrar att neka ett barn till liv? Jag är mycket stolt över Erika som vågar stå för sin åsikt och jag vet att Elvira har en mycket duktig och omtänksam mamma!
Du är toppen du Erika!!
2007-9-02 klockan 14:08
Har ni hört att de tog bort fel tvillingfoster i Italien. Kvar är en liten flicka med DS. Ooops!
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=686345&rss=554
Kommentera inlägget