Välkommen 2011. För mig är det sentimentalt med nytt år. Samtidigt som det finns en förväntan och nyfikenhet. Känslan av att bara vara passagerare på tåget som heter Livet är både läskig och kittlande.
Nåväl, nu puttar vi ner faster Malin från tronen. Bloggpausen blev längre än väntad. Det var liksom inte meningen att uppdateringen skulle dröja. Jag skyller på det här tåget som bara rusar fram.
Vi spenderade julen med galningarna ovan. Det är väl lika bra att nämna att det är min del av släkten. Så inte pappan får stå till svars för något han är oskyldig till. Hon som lånade kameran får skylla sig själv.
Högtiderna i korta drag:
Julen – Elvis gav Tomten nappen. I utbyte fick han många paket. När paketen var slut bad han Tomten om att få tillbaka nappen, men se det gick inte Tomten på. Si så här en vecka senare börjar abstinensen avta. Elvira var till en början avvaktande mot Tomten, vilket var lite förvånande då hon tog emot spökena vid Halloween med stora famnen. Men när det trillade in paket var han ändå helt ok. Mamman och pappan fick en dag alena i Stockholm. Den dagen får illustreras av lugn och ro bland glasmontrar.
Nyår – vi åkte till alla tänkbara butiker i hela staden och inte en enda hade en Snowracer, eller skruvmejsel som Elvis säger, kvar. Sedan visade det sig att grannen hade en i förrådet. På kvällen firade vi med våra bästisar Elvis och Elvira. Vi klädde upp oss, åt trerätters och tittade på Toy Story 3.
God fortsättning på det nya året till er allihopa!!
Efter att ha pulsat uppför kullen och åkt nerför några gånger värmer vi oss framför Rasmus på luffen på låg volym. Elvis har somnat i soffan, mamman sitter bredvid med datorn, Elvira sträcker ut sig i fåtöljen och pappan fipplar med telefonen. Vi sitter tysta och försjunkna i våra egna tankar. Glöggen är slut i kopparna. Det är tyst, lugnt och en skön söndagsstämning.
20:00. Det är lugnt i huset. Men ”-Nej, jag vill INTE!” ekar fortfarande. Frasen håller på att ärra sig fast (bokstavligen) i mitt inneröra. Som en vit tatuering i kursiv stil. Som om den fastnade där i farten. Ni kan bara föreställa er hur min trumhinna har vibrerat idag. Och igår. Och i förrgår. Och i torsdags. Och i … Det är tufft!
Men den där timmen vi var i leksaksaffären var trevlig. Å andra sidan var det ju inte jag som bestämde där. Det var rätt trevligt när vi var till mataffären också. Men det är klart, då var det ju inte jag som styrde kundvagnen. Och inte fick jag flyga helikopter heller. Och kontanterna räckte bara till en korv. Förstår ni hur jag har det. Det är tufft.
Allvarligt talat, hur länge håller trots i sig? Jag har förträngt det sedan sist. Vi har två trotsare här hemma. En två-åring som skrattar en rakt upp i ansiktet när han blir tillrättavisad, han motargumenterar och slåss/puttas. Och så den här fyra-åringen som på bilderna ser helt beskedlig ut, men som väldigt sällan vill samma som jag.
De är tuffa. Det är tufft!
Sova-leken är alltid poppis.
Vab-dag 3 och 4 tog farmor hand om. Vi har nämligen haft Fru Vardagslyx här på besök de senaste 10 dagarna. Det har rullats köttbullar, åkts buss, inhandlats minitatyrkalsonger och -trosor. Barnen har fått en dos var av den där odelade uppmärksamheten som de inte är bortskämda med.
Att få vara ledig från dagis och göra små utflykter mitt i veckan, det är vardagslyx det.
1000 tack, farmor!
Viran tar för sig i de flesta situationer.
Spöket Laban är omtyckt här hemma. Han och hans familj tycker ju mycket om chokladbollar. Därför har det varit mycket snack om chokladbollar på sist tiden.
Idag ville Viran att jag skulle baka chokladbollar med henne. Hon tog mig i handen och gick in i lekrummet, pekade på dega-lådan. Jag tyckte att vi kunde göra det på riktigt och gick ut i köket. Elvira tog med mig till lekrummet igen. ”-Baka chokladboll?” Jag tog med henne till köket igen ”-Vi bakar här”. Hon blev nog lite förvånad och jag fick ett bevis på att vi bakar allt för sällan här i huset.
Några ovala och några runda bollar fick vi till. Självklart var det en ingrediens som fattades. Gissa. Elvira tyckte att det var hemskt kladdigt att rulla bollarna och ville sedan äta med sked 🙂
