Idag promenerade jag och barnen ner på stan. På mig hade jag mina nya jeans. Vi åkte buss hem och när jag skulle lösa biljett frågade busschauffören om jag var över 26!
PS. Men å andra sidan har jag inte ätit middag än.
Jag har aldrig kladdat så mycket som nu. Jag ljuger inte om jag säger att jag var renare som tonåring. Är det inte jag som spiller så är det Elvis som kräks. En ren tröja på morgonen bär snart en dekorativ fläck. Och det läskiga är att jag slutat bry mig. Det är liksom ingen idé att gå och byta, för det dröjer inte länge förrän den rena tröjan/byxan är befläckad den med.
Tänker ofta på varför det har blivit så här. Har det med motoriken att göra? Finmotoriken är kanske fulländad vid 20. När man passerar 20 år så börjar darrningarna smyga sig på. Synen försämras och man missbedömer avståndet mellan tallriken och munnen. Efter 20 har man alltid bråttom. Man ska vara så effektiv som möjligt och snabba sig mellan rapar, gråt, tvättprogram, och koktider.
För att råda bot på detta har jag idag gjort ett inköp som tar mig några år närmare 20. Ett par baggy jeans!
Vi gick ut hårt och åkte till London det första året. Året därpå var det spa. Men sedan började det gå utför 🙂 År tre lade vi pengarna på en sänggavel. År fyra hade vi barnvakt och gick på restaurang, helt ok. Men år fem. Oj, oj, oj. Vi arrangerar vartannat år var. Det var mammans tur detta år.
Det bar iväg på familjeutflykt. Vi har varit på jakt efter en schysst loppis hela sommaren och hittade nog en som kan kvalificera sig, det fanns mycket mickel om inte annat (uppskattades av en fjärdedel av familjen). Därefter blev det picknick vid en sjö. Elvira fick burkmat, lagom kulinariskt tyckte hon. Då var pappas och mammas italienska sallad mycket mer spännande. Muta med kanelbulle som annars är en stor favorit gick så där. Elvira tog över picknicken totalt och snart låg all mat över, i stort sett, hela filten. Vi som strategiskt slagit läger vid ett omkull vält träd. En perfekt lekplats, jo visst va!
Elvira firar mammas och pappas femte bröllopsdag
Höst och dagisstart går ju hand i hand med baciller. I vår bekantskapskrets kan vi hälsa på huvudlöss, magsjuka, svinkoppor, snoriga näsor, halsont och feber. Jag blev rådd till att alltid ha lusmedel och avmaskning hemma i fall man skulle hitta det ena eller det andra en kväll efter apotekets öppettider. Jag förstår resonemanget. Man vill ta i tu med det på en gång och inte vänta till nästa morgon. Men hoppas verkligen att vi slipper använda dem bara.
Idag är Elvira hemma med feber, ingen hög dock förmodligen bara en tand på G. Mamman har känt av illamående några dagar, men det blev inget av det som tur var. Pappan och Elvis verkar må som de ska. Luskammen används varje dag men ännu inga spår, TACK GODE DU DÄR UPPE!
Vilka ingår i din bekantskapskrets?
Hur kinkig man än är, så kan alltid världens bästa pappa muntra upp.
Mamma: Åh, nu finns det bara röda glassar kvar.
Pappa: Ok, är inte de goda då?
Mamma: Naa, de smakar alvedon.
