Smile!                            Krama                          Så ja brorsan ta´t lugnt!
Höst och dagisstart går ju hand i hand med baciller. I vår bekantskapskrets kan vi hälsa på huvudlöss, magsjuka, svinkoppor, snoriga näsor, halsont och feber. Jag blev rådd till att alltid ha lusmedel och avmaskning hemma i fall man skulle hitta det ena eller det andra en kväll efter apotekets öppettider. Jag förstår resonemanget. Man vill ta i tu med det på en gång och inte vänta till nästa morgon. Men hoppas verkligen att vi slipper använda dem bara.
Idag är Elvira hemma med feber, ingen hög dock förmodligen bara en tand på G. Mamman har känt av illamående några dagar, men det blev inget av det som tur var. Pappan och Elvis verkar må som de ska. Luskammen används varje dag men ännu inga spår, TACK GODE DU DÄR UPPE!
Vilka ingår i din bekantskapskrets?
Hur kinkig man än är, så kan alltid världens bästa pappa muntra upp.
I dag har vi haft en slö-söndag. Varit hemma och jazzat runt. Tittat på familjefilmer och skrivit på band och fodral, det var på tiden. Det är ju också på tiden för ett inlägg här.
Man ska ju inte jämföra barn och deras utveckling, allt är ju så individuellt. Inte heller ska man jämföra barn med olika antal kromosomer. Men jag blir imponerad av Elvira och hennes idoga tränande. På ett av banden som var inspelat i december såg vi hur hon just börjat resa sig till stående med stöd i händerna. Och det är nu, sju månader senare, som hon börjat ställa sig upp själv utan något stöd. Hon och hennes jämlika får öva, öva, öva för att genomföra samma handlingar som nästan kommer gratis för andra barn. Och inte klagar hon och inte ger hon upp. Men glad och stolt blir hon när hon väl nått målet eller delmålet. Detta tycker jag att man ska ha i åtanke då man dömer människor efter vad de presterar.
Idag tog jag fram filten och Elvis fick ligga på golvet för första gången. Det är först nu det är någorlunda säkert på den nivån. Han lyfte för ett tag huvudet på sina starka armar. Lyfte huvudet gjorde han redan då vi sågs första gången på förlossningen. Elvira fick öva länge innan hon kom upp till den här höjden, men då har hon ju kortare armar än sin bror också 🙂
Elvis fyra veckor 17 aug 2008
Elvira åtta veckor 15 aug 2006
Vi vaknade till solsken idag. Så på förmiddagen lekte vi i sandlådan. Efter middagsluren tänkte mamma att vi skulle ut på promenad. Elvis var mätt och nybytt och jag var påklädd och redo. Det var bara att sticka, men då kom regnet. Och det regnar fortfarande. Mamma börjar bli rastlös på att sitta inne och så är hon så himla sugen på något sött. Men det är inte värt besväret att dra iväg oss i regnet bara för att köpa sötsaker, hon har ju oss, det får räcka.
Eftersom det började regna så la vi pussel istället. Jag fick ju några stycken i födelsedagspresent. Jag börjar bli bra på det ena, fast ibland tappar jag tålamodet då vill jag att mamma ska lägga biten till rätta. Men när jag klarar det då är det värt en applåd.
Till middag fick vi varmkorv. Mamma villa ha med bilden med brocolli så ni inte tror att det bara serveras våfflor, hamburgare och korv. Elvis höll sällskap på golvet. Han fick ingenting på sig den här gången heller.
När jag ätit upp skötte jag om Elvis. Han har sovit hela dagen och då menar jag verkligen hela dagen.
Och så stog jag lite. Det är faktiskt kul och jag klarar nog 10 sek nu.
Nu är vi på upploppet pappa. Vi väntar på dig. Kramar från Elvira
Även om Elvis har sovit hela dagen har han vaknat för att äta. En gång var han så frustrerad, åt lite för att gallskrika ett tag, åt lite till och gallskrek, satte i halsen och gallskrek. Stackars liten. Mamman blev också lite frustrerad eftersom detta var första målet på väldigt många timmar och magen var tom. Då ringde det på dörren. Ett blomsterbud räckte över en bukett blommor med kortet ”Grattis och lycka till!” Jo, man tackar ja! Kunde inte passa bättre. Tack G och L-G! 😀 Det är nog för tidigt för att ge något utlåtande om ersättning och Minifom fungerar. Vi kör på. Kramar från mamman/frugan.
Pappan har efterfrågat bilder. Här kommer ett litet bild-marathon, ca 5 minuter från Elviras och Elvis kväll. Fullt upp med andra ord.
Jag lekte med sovande lillebrorsan. Klättrade i korgen för att komma riktigt nära, ställde mig upp. Klättrade i korgen och ställde mig upp osv.
Bäddade och provade därefter hans mössa. Den passade så där, därför…
… övade jag istället mer på att stå. När det var klart så…
… pratade jag med pappa i telefon, direkt i basstationen. Det blir bättre ljud då, speciellt long distance calls.
Det var allt för idag.
Detta är Elvira för bloggen på hemmaplan.
PS. Elvis bara sov, tråkmånsen, inte så mycket att visa.
