Ibland kan man få en liten sked om man håller sig framme 🙂
… är ju bra att ha. Speciellt när de fungerar, och det gör Elviras. I dag har vi varit hos ögonläkaren. Med tanke på vad Elvira har för förutsättningar med en närsynt pappa och en fd skelande mamma är det ju för väl att det ser bra ut så här långt. Resten av dagen såg Elvira storögt på världen pg a de droppar hon fick vid undersökningen.
Måste ju också passa på att skryta. Har ju tidigare nämnt att utvecklingen kan stå still för att sedan bara explodera. I alla fall ter det sig så för oss föräldrar. Elvira kanske hävdar helt annat. Hur som helst så har vi upplevt ännu en explosion. I måndags morse vaknade Elvira och kunde ”prata” tydliga da-da-da. Sedan dess har munnen gått i ett, förutom då mamma vill filma 🙂 Vi får se om det håller i sig. Hon hade en da-da-da-period i november också men den varade bara i en vecka, därefter har det varit tyst på de ljuden.
Vår dotter har också sedan två-tre veckor lekt propeller i sängen. Hon ligger aldrig som sist då man går för att titta till henne. Dessa vändningar har resulterat i att hon nu själv går upp på alla fyra och gungar fram och tillbaka eller bara står så. Det funkar bäst på mjuka underlag antar att hon får bättre stöd då. Som vanligt är det inte lika roligt när filmkameran är på.
Här kommer bildbevis
Vad vi skrattar åt? Jo, hon släpper en brakare vid landingen 😀
Vi gratulerar också morbror Markus på födelsedagen! Grattis Makkus!
Efter en 12 timmars resa genom svenska landskap i solsken, regn, snö och solnedgång är vi hemma. Vi har tillbringat fyra dagar med aktiviteter som t ex födelsedagskalas, påskbjudning, köpcenter och ap-spel.
Elvira hälsade också på hemma hos farbror Joakim, det var första gången hon träffade sina två farbröder. På både ner- och uppresan bjöd gammelfarfar Rune på färdmat.
Familjen Snygg längtar till nästa Skåne-resa.
När Elvira var hos mormor och morfar fick hon bada i diskhon, precis som hennes mamma gjorde när hon var liten. När diskhon blev för liten byttes den ut till en orange badbalja som enligt mormor finns kvar på vinden. Kanske blir det den nästa gång.
Är jag inte lik pappa och farfar så säg?
Näst bäst efter att bada är att torka, så varför inte i mormors famn?