Tänk att vi har gjort dessa underbara människor. Våra egna goa ungar!
Det är något visst med sovande barn. Både sina egna och andras. Jag syftar inte endast på att man själv får en stunds vila och egen tid utan att det ser så fridfullt ut. Så små och sköra med sin fina hy och sina släta ögonlock. Man står där och tittar och undrar vad som händer bakom de stängda ögonen. Vad drömmer de om tro?
Elvis har ju filt på sig. Elvira är duktig på att stoppa om som jag tidigare nämnt. Själv har hon alltid sovit på täcket. Har man stoppat om henne så sparkar hon av sig det lika fort. Därför blir det alltid långpyjamas på och täcke under. Men nu när lillebror har täcke så vill ju Viran självklart också ha det. Hon blir omstoppad sedan ligger hon och klappar på täcket och njuter. Det är lustigt att se vad hon snappar upp och vad hon vill göra lika.
Sliter mig från killen som sysselsätter sig med att snutta, prutta och glutta. Tänk att en liten kan äta så mycket och producera så ofta!
Elvira har köpt lillebrorkonceptet. Hon klappar fint, pussar och stoppar om.
Elvis spenderar mycket tid om dagarna i liggdelen till vagnen, allt som oftast placerad på ett högt och säkert ställe. Liggdelen lämnades idag tom på golvet för ett blöjbyte, gissa vem som tog den i besittning. Jo, där stoppade Elvira om sig själv med filten, låtsades grina och myste om vart annat och vägrade kliva ur. Då var det hon som var bebis.
Dåligt med bilder på sista tiden, så jag bjussar på en från idag. Mamman tvättade sin finfina mössa i ”pappa-gradigt-vatten” och den blev lite mindre. Mamman blev sur, men Viran blev glad, nu har hon ju en mössa till!!
Första äventyret klarade Elvira av på egen hand.
Pappan och jag var sysselsatta med att måtta vart en tavellist skulle placeras. (Så lång var pausen från borrmaskinen). Detta tog ca 30 sek. Under tiden klättrade Elvira upp till övervåningen alldeles själv.
Pappan blev lite kallsvettig när han kom ut i hallen och såg ett par små ben bestiga det sista trappsteget. Elvira var dock mäkta stolt.
Så var det då sista arbetsdagen innan semestern. Om man inte gör som mig och anställer folk som börjar på måndag och behöver introduktion och sedan sprider möten över hela första semesterveckan…. Alltså en veckas jobb till.
Men sen… Ni ser ju räknaren här bredvid, det kanske blir ledigt snabbare än man tror 😉
För två nätter sen var jag rätt säker på att det var dags, mamman andades tungt och verkade orolig och jag själv kände nervositeten spridas i kroppen. Falskt alarm dock. Men snart, snart är det dags. Och då är plötsligt semestern slut innan den började.
När småsyskonet kommer blir jag och Elvira ett litet team i familjen. Vi ska vara som en lite scoutpatrull som äventyrar oss genom sommaren. Det utlovas bad i havet och glass. Turer i skogen och grillad korv (om nu mamman tillåter oss att köpa en grill någon gång). Vi kanske sätter upp Elviras tält i trädgården och berättar spökhistorier och ficklar (så gott det går, här i Norrland blir det ju aldrig mörkt).
En sak vi INTE ska göra är att bygga/snickra/gräva/släpa/borra/skruva, nej för nu är vårt hus färdigt. Eller inte riktigt, scoutpatrullen Gäddan ska montera en garderobsdörr när den kommer hem från lackfirman. Men när den väl är uppe, då har vi sommarlov!
Det blir nog bra ska Ni se. Och se, det kan Ni göra just precis här på bloggen. Vi håller Er uppdaterade kring äventyr och annat.
MVH
Scoutpatrullen Gäddan
