Oj då, kom just på att jag glömt att blogga. Kl är 22.37 och det är mindre än 12 timmar tills vi får möta pappan på stationen. Dess för innan ska denna trio lämna bilen på plåtverkstan och byta till hyrbil. Ingen allvarlig skada, någon dåre som repat lacken med nyckel eller liknande. Ett stort projekt dock för något så onödigt.
Dagen har gått av bara farten. Vi tog en promenad på förmiddagen och blev ompysslade av kompisar på eftermiddagen. Elvira var inte alls lika känslig idag. För tidigt att ropa hej men ändå…
Elvis magknip verkar också bli bättre med Minifom och magmassage. Förmodligen också lite för tidigt med ett hej, men man kan ju hoppas.
På bilderna för dagen (som är tagna igår) bjuder Elvira på två tecken.
Hund – klappa med handen på             Ko – pekfingrarna ovanför tinningarna
låret två gånger. Elviras voff låter         som horn. Elviras muu låter ooooo
oh, oh
Natti, natti
Vi vaknade till solsken idag. Så på förmiddagen lekte vi i sandlådan. Efter middagsluren tänkte mamma att vi skulle ut på promenad. Elvis var mätt och nybytt och jag var påklädd och redo. Det var bara att sticka, men då kom regnet. Och det regnar fortfarande. Mamma börjar bli rastlös på att sitta inne och så är hon så himla sugen på något sött. Men det är inte värt besväret att dra iväg oss i regnet bara för att köpa sötsaker, hon har ju oss, det får räcka.
Eftersom det började regna så la vi pussel istället. Jag fick ju några stycken i födelsedagspresent. Jag börjar bli bra på det ena, fast ibland tappar jag tålamodet då vill jag att mamma ska lägga biten till rätta. Men när jag klarar det då är det värt en applåd.
Till middag fick vi varmkorv. Mamma villa ha med bilden med brocolli så ni inte tror att det bara serveras våfflor, hamburgare och korv. Elvis höll sällskap på golvet. Han fick ingenting på sig den här gången heller.
När jag ätit upp skötte jag om Elvis. Han har sovit hela dagen och då menar jag verkligen hela dagen.
Och så stog jag lite. Det är faktiskt kul och jag klarar nog 10 sek nu.
Nu är vi på upploppet pappa. Vi väntar på dig. Kramar från Elvira
Även om Elvis har sovit hela dagen har han vaknat för att äta. En gång var han så frustrerad, åt lite för att gallskrika ett tag, åt lite till och gallskrek, satte i halsen och gallskrek. Stackars liten. Mamman blev också lite frustrerad eftersom detta var första målet på väldigt många timmar och magen var tom. Då ringde det på dörren. Ett blomsterbud räckte över en bukett blommor med kortet ”Grattis och lycka till!” Jo, man tackar ja! Kunde inte passa bättre. Tack G och L-G! 😀 Det är nog för tidigt för att ge något utlåtande om ersättning och Minifom fungerar. Vi kör på. Kramar från mamman/frugan.
Idag fick Elvira vara hemma från dagis. Det får räcka med fyra dagar den här veckan. Omställningen är stor. Det har visat sig först nu. Hon vet inte varför pappa är borta, det är nya barn på dagis och nya vuxna som skolar in sina barn och så är ju den där lille Elvis här för att stanna.
Tidigare veckor har hon fått uppmärksamhet av pappa. Den här veckan har hon fått dela uppmärksamheten med lillebror. Hon är lite avis. När han äter kommer hon gärna och klänger och det är ju inte så konstigt. Mer konstigt är att hon inte tillåter någon annan än mig att handskas med henne. Igår och idag har hon storgråtit bara för att en nära vän skulle hjälpa till och mata en sked. Likaså träffade vi en granne igår när vi promenerade hem. Grannen tittade in i vagnen och småpratade. Elviras haka började hoppa. Kompisarna ville leka, men Elvira sökte bara tröst hos mamma. Hon är väldigt känslig. Bäst fungerar det när vi är hemma själva vi tre. Så det får vi väl vara då och det är det vi gjort idag. Varit hemma och lekt med en kort visit från polarna.
Pappan har efterfrågat bilder. Här kommer ett litet bild-marathon, ca 5 minuter från Elviras och Elvis kväll. Fullt upp med andra ord.
Jag lekte med sovande lillebrorsan. Klättrade i korgen för att komma riktigt nära, ställde mig upp. Klättrade i korgen och ställde mig upp osv.
Bäddade och provade därefter hans mössa. Den passade så där, därför…
… övade jag istället mer på att stå. När det var klart så…
… pratade jag med pappa i telefon, direkt i basstationen. Det blir bättre ljud då, speciellt long distance calls.
Det var allt för idag.
Detta är Elvira för bloggen på hemmaplan.
PS. Elvis bara sov, tråkmånsen, inte så mycket att visa.
Pappan sätter mamman på prov. Förhoppningsvis får hon godkänt som tvåbarnsmamma när veckan är över. Semestern och pappaledigheten har lidit mot sitt slut. Återgången till arbetet innebär en resa över Atlanten och vidare tvärs över USA. Pappan ska på konferens, vuxet värre. Tidskillnaden gör det lite svårt med telefoni så därför har vi lovat att rapportera via bloggen. Därför blir det tätare inlägg här den kommande veckan. Elvira vill skicka den första hälsningen.
Hej pappa!
Jag har skött mig bra idag om jag får säga det sjäv. Det är med dig som jag är vild. Jag somnade aldrig om efter din hej då-puss så mamma tog upp mig vid sju. Jag kröp in i ert rum för att busa med dig, men sängen var tom. Jag glömde bort att du åkt. Jag kollade på Teletubbies istället och mamma gav Elvis mat. Senare gick vi till polarna, där var det high life som vanligt. Vi lekte och åt lunch. Jag fick inte gå och lägga mig när de andra knoppade in. Mamma ville att vi skulle sova alla tre hemma istället. Så när vi gick hem vid ett-snåret så somnade jag i vagnen innan vi passerat Björngården, precis som hon ville. Men jag hörde från mitt rum att Elvis var lite kinkig så det blev inte så mycket vila för dem. Elvis har varit kinkig hela eftermiddagen förresten, han vill bara äta eller suga på nappen. Jag retas genom att ta nappen 😀
På eftermiddagen lekte vi inne, det har regnat hela dagen. Till middag fick vi våfflor. Jag dippade tummen i grädden och sylten. Våfflorna slängde jag på golvet och tallriken fick jag nästan mitt i prick på Elvis. Får öva mer. Efter badet lekte vi alla tre i lekrummet och snart ska jag få välling.
Mamma hälsar att det går bra, blir resten av veckan som idag så blir det a pice of cake som de säger over there.
Puss och kram från Elvira.
PS. Jag visar bilder från middagen. När det inte gick att dippa längre så slickade jag rent tallriken.
Hej hej!                                                Visst är jag charmig, trots mitt bordsskick?
