Första gången var Elvira för förkyld och påverkad av förkylningsastman.
Andra gången ställdes det in pga dödsfall bland personalen på kliniken.
Tredje gången fick vi ställa in för att pappan var bortrest och logistiken inte gick att pussla ihop på en person.
Fjärde gången blev det av.
Idag fick Viran en riktig genomgång; reducering av halsmandlar, skrapning av adenoid, rensning av vax och tillsyn av rör. Nu på kvällen är humöret på topp, hon pratar och har ätit fem fiskbullar med lite mos och en glass.
Viran alltså, hon är inte ömtålig! Jag tror att hon brås på mig.
Det ska bli intressant att se vad detta ger för resultat. Förhoppningsvis lättare andning nattetid och mindre snuva. Och det vore ju fantastiskt om sprickorna på läppen och näsvingen som alltid dyker upp vintertid kunde läka någongång. Kanske gör den det när man slipper andas genom munnen?
Skönt att det gått så bra. So far so good!
Nu är det sista dagen utan pappan. Äntligen! Åh vad vi har saknat honom. Och vilken tur att vi har FaceTime, WhatsApp, Viber och HeyTell som kommunikationsmedel. Det är några fler än en gammal hederlig telefon eller brev.
Som igår, då det blev stoj och stim efter badet. Barnen gick bananas och Elvira klämde fingrarna ganska illa i en dörr. Och så trötthet på det. Oj vad det var synd om henne. Mina pussar räckte inte till, kanske för att jag också gick bananas i allt detta stim. Elvira samlade sig och såg sig omkring och hakan började hoppa ännu en gång -Pappaaaaa! Så vi ”ringde” honom så att han också fick pussa och blåsa på fingrarna. Tänk va, att vi har pappan i en liten låda på 10 x 5 x 1 cm.  Det är bara att plocka fram honom ur fickan eller handväskan. Men det ska sannerligen bli skönt att ha honom här i den större storleken.
Och han kommer att kastas in i vardagen på en gång. Först möte på hab och därefter på med takräcket och mot IKEA. He, he, he!
Idag har vi rört oss så lite som möjligt. Alla tre är trötta och sega efter årets första arbetsvecka. Jag som har fått väcka barnen varje morgon i veckan slapp göra det idag. Typiskt. Tyvärr verkar vi så sakteliga komma tillbaka till vardagsrutinerna.
Dagen fördrivs med film och tv; Disneydags. Tingeling och Alfons. För att väcka musklerna tog vi en kort promenad för att införskaffa lördagsgodis. Barnen bänkade sig så klart i vagnen, men lika bra var det eftersom det var snorhalt ute.
När vi ramlade in i hallen igen med ledlösa kroppar i overaller, vagn och påsar, allt i en hög, Â bad jag barnen att klä av sig. Av någon anledning faller det sig mer naturligt att lägga sig ner på hallgolvet än att klä av sig.
– Elvira klä av dig nu
– Jag kan inte
– Joho det vet jag att du kan
– Nej, kan inte
– Kom igen nu
Hon tittar upp på mig med ledsna hundögon
– Jag är sjuuuuuk
Maka på dig!
Eller ”backa lite” som Elvira säger när hon tycker att någon är ivägen.
 Nu ska jag aktivera armarna och tömma bokhyllorna som jag just har organiserat. Typiskt mig. Av tre stycken skulle jag sälja en. Men nu råkade jag kränga alla tre till en och samma person. På måndag får jag anledning att köpa nya. Vad synd 😉
Gissar på att vi kommer förankra dem i väggen.
Nu får pappan ta och komma hem så det blir någon ordning på middagarna. Usch vad lat man blir när man inte har en redig karl att laga för. Fiskpinnar, pannkaka, köttbullar, korv, chicken nuggets är det vi har ätit. Två gånger om. Men på måndag kommer Linas matkasse och levererar. Skönt.
Vi körde matkasse månaderna för jul och gjorde ett uppehåll för julskinka och …..köttbullar. Det är himla smidigt. Färska råvaror, nyttiga rätter och de räcker till matlåda för oss båda.
Nästa fredag blir det inte yoghurt med banan och frömix. Även om det är himla gott så passar det bäst till frukost.
Bild: Cinemagraph
Om barnen är livets stora glädjeämnen måste väl ändå reafynd vara livets små. Det är både kul och farligt att jobba mitt i stan. Men det är framför allt himla fiffigt. Alla de små ärenden som annars hade fått göras på kvällstid eller på helger gör jag på lunchen. Igår blev det en timer till motorvärmaren och näsdroppar och salva till barnen. En annan lunch besök hos klackbaren, en annan barnkalaspresent osv.
Men idag blev det bara till mig. Det visade sig vara halva reapriset på Indiska. Så för 270 kr fick jag kudden, en vit stjorta som kan kombineras i oändlighet, en mjuk och gosig sjal och en klänning som jag hållit i till ordinariepris men hängt tillbaka. Â Så med tjejmatte har jag idag tjänat 630 kr 🙂
Men är den inte fin?
Om det bara hade varit bra ljus för fotografering…
