Nu när man har tid att läsa tidningen på rätt dag blir det sena nyheter här på bloggen i stället. Men vi ta´t lugnt, det är ju semester. Barnen ser nöjda ut när de får bekräftat att vi inte ska gå till dagis idag heller.

Över midsommarhelgen åkte vi till stugan och umgicks med kusiner. Det åktes på traktor-flak, dansades i dagarna två och fiskades godis. Och om man funderar på hur stilig Elvis kommer att bli när han blir stor kan man snegla på morbror ”Bobo”.

Skön sommar till er allihopa!

 

Vi fick ställa klockan på 04.30 för att vara säkra på att vara först uppe och få chansen att överaska födelsedagsbarnet med frukost (glass och chokladboll) på sängen. Lite vimmelkantigt reste hon sig, yrvaket tog hon håret från ansiktet, orienterade sig och log ett brett och nöjt leende efter att hon blåst ut ljuset. Tänk att hon fick vara med om det som hon så gärna överraskar andra med, mitt i middagen en vanligt onsdag eller mitt i leken en vanligt torsdag – Ja må du leva.

När vi kom hem från dagis satt morfar på verandan och väntade. Ännu en överraskning för oss alla. När man bor långt från släkten är det inte något man räknar med. Däremot något man är desto mer tacksam för.

Jag tror att Elvira är nöjd med dagen. Det var en trött tjej som lade huvudet mot kudden i kväll, lite senare än vanligt med tanke på att hon tog en tupplur i soffan och var så svårväckt att hon nästan missade hela festligheten. Det är jobbigt att firas från tidig morgon till kväll.

Kan ni tänka er, 5 år! Då är man knappt ett småbarn längre.

Bild: Gefle Dagblad

Elvira har fått dille på överblommade maskrosor, varendaste en måste blåsas på.

Elvira som just höll på att somna i soffan fick ny energi när det slutade att regna. Hur kul kan det va? Jättekul.

En fjäril och ett lejon på väg hem från 4-årskalas

Ni som har barn vet att det känns lite extra när det kommer en inbjudan till kalas. Idag har Elvis och Elvira varit på sitt första kalas hos en dagiskompis. Det kändes lite extra varmt inombords när det även låg en inbjudan till Elvira i lådan. Det kändes skönt att få bekräftat att också andra, precis som vi, tar det som självklart. Hon var där med sina dagiskompisar, som den kompis hon är. På samma villkor.

Hela högen ungar var olika.