Gissa var vi var idag. På hälsocentralen. Gissa var Elvira och pappan är nu. På barnkliniken.
Där ska de spendera natten. Elvira har varit feberfri men jättedålig. Slumrat av och till, bara legat i soffan, varit ledlös och tyst. På eftermiddagen bad hon faktiskt om att få dricka. Då började hon kaskadspy. Nu får hon dropp, det tas prover, hon har inhalerat och kanske, kanske vänder det.
Tyvärr har jag inget roligare att skriva om. Inte ens väntrummet var kul den här gången.
I fredags gick jag med barnen till häslocentralen. Tänkte att det är lika bra. Det klassiska är ju annars att hjärnan registrerar först när det är helg och stängt att man borde uppsöka läkare.
Medan vi väntade på vår tur traskade Viran omkring och upptäckte. Hon tog en lov i väntrummet, vinkade och sa -Hej hej! till de andra, sällskap för sällskap. Någon mumlade ett svagt hej.
Elvira gick vidare. För att senare hamna i väntrummet igen. Proceduren upprepades, -Hej hej! Någon svarade lite tydligare än förra gången.
Elvira gick vidare åt andra hållet. För att ännu en gång hamna i väntrummet. Proceduren upprepades, Hej hej! Â Â …alla svarade!
Väntrummet bestod i stort sett av nysvenskar. Tanken slog mig att de verkligen tagit sig an vår kultur. Eller är det inte bara vi svenskar som är så där truliga och tysta, sköter sitt och gömmer sig bakom en veckotidning?
Doktorn skickade hem oss med ett Lille skutt klistermärke och ett prinsessbokmärke.
Elvira somnade i vagnen på vägen hem och vaknade – kinkigare än på hela veckan. På natten stod tempen på 39,7Â – högsta på hela veckan. På lördagen blev det barnkliniken. Doktorn skickade hem oss med penicillin.
Så går det när man försöker vara strukturerad och ligga steget före.
Här är det ganska tyst.
Elvira har tappat rösten. Elvis volym är låg. Vi trodde att vi nått upploppet men febern kickade in och nu kör vi på första växeln igen.
Stackarna, hela veckan har vi haft långsamt tillsammans. Därför fick Viran en du-är-sjuk-och-vi-tycker-synd-om-dig-present. En ritmatta. Där kan vi tillbringa fredagen.
Elvis fick en du-är-sjuk-och-vi-tycker-synd-om-dig-med-present. Batterier att hotta upp Elviras gamla djurtavla. Det är inte lätt att vara tvåa då får man nygamla saker. Ja, och inte får man vara med på bild heller.
Vi är inne på andra sjukdagen och i morgon blir det med största sannlikhet en tredje. Helt otroligt är det ju inte, alla är ju sjuka. Feber, snuva, hosta och kletiga ögon. Mums.
Som tur är, är ju barn så tuffa. Viran kör på i samma tempo men i större behov av kramar och kel, särskilt när Elvis får sin dos av detsamma. Avundsjukan är ömsesidig.
I går röjde vi lite, mammas och pappas hjälpreda tog sitt ansvar. Blir det krav på veckopeng snart mån tro?
