Nu ha vi vår tjej hemma hos oss igen och hon är i stort sett sitt vanliga jag. Men vilken vecka!
Måndag, Elvira är slö, kräks på eftermiddagen och kvällen. Blir inlagd på barn. Då trodde man att kräkningarna orsakades av pencillinet. Idag misstänker vi magsjuka. Elviras kräkningar går över, men hon får problem med luftvägarna.
Tisdag, Elvira fortsätter vägra dryck och mat. Mamman får magsjuka. Elvis är inne på sin nionde dag med feber, den slår rekord.
Onsdag, Elvis bajsar och kallsvettas kan det vara magsjuka? Elvira är lite bättre på förmiddagen men däckar på eftermiddagen. Pappan känner sig orolig i magen.
Torsdag, Pappan får magsjuka. Mamman och Elvis löser av och hänger med Viran. Under dagen blir Elvira sig själv och börjar få lite aptit. Andningen är bättre och hon blir utskriven. Elvis är feberfri.
Fredag, Ja vad 17 ska hända i dag? Förhoppningsvis är det början på bätttre tider och inte början på en tredje sjukvecka. Nu hoppas vi att barnen blir av med den fruktansvärt störiga slemhostan.
Tänk om vi kan vara ute och leka i snön i helgen. Det vore skoj.
Lunchen gick att smaka på! Vi fick skosulefalukorv och limstuvade makaroner. Elvira fick glass också, en hel bägare med smarrig vaniljglass.
Vad åt hon?
Jordens äckligaste skosulefalu!!!
Jag har inte varit sjuk på år och dar känns det som. Har väl med graviditeter och amning att göra. Man får nått skydd, vad vet jag. För drygt en vecka sedan yttrade jag något i stil med ”det skulle vara rätt skönt att få bli sjuk, så man bara kan ligga och sova och ta igen lite sömn”. Jag konstaterade därefter att bara för att jag sa så, så skulle jag säkert bli sjuk.
Ja och nu är det så. Jag får skylla mig själv. Elvis och jag var och hälsade på Viran i går. När det var dags att åka hem så kom illamåendet. Därefter bröt kräksjukan ut. Som ”tur” var har Elvis fortfarande feber och den satte rekort i går kväll på 39,6, så han sov hela kvällen.
Idag känns det bättre. Elvis är på benen så klart. Jag får titta på när han leker. Bara nu inte pappan och Viran blir sjuka/sjukare.
Det är just en snygg familj det här.
Efter att ha sovit i princip hela dagen var det så dags att rita lite vid tiosnåret.
Men inget drickande eller ätande. Nu väntar vi på doktorn som ska lyssna på andningen.
