… här var det igendammat
Vi har varit på ”minisemester” till Skåne där vi bl a firat student och lekt med hundar.
Att vara bortrest må vara en dålig ursäkt för inläggstorkan. Hörde på omvägar att grejen med Internet visst är att man kan komma åt det var som helst. Men ni vet hur det är. Först ska man packa i ordning allt, resa, umgås, resa hem. Och väl hemma tar det några dagar innan man är i ordning. Det ska packas upp, handlas mat, tvättas och så måste man vila upp sig efter semestern 🙂
Hur som helst, Elvira blev snabbt voffsingarnas bästa vän (åt minstone vid måltiderna). De kom på att hon tappade mat och hon i sin tur kom på att man kunde ge dem mat. Resultat, det var ofta en hund i närheten av Elvira.
Elvira äter frukt ur mammas bålglas. Hunden väntar…
Elvira äter grillad korv. Hunden väntar…
Elvira ska ju snart bli storasyster. Jag tänkte att detta kräver lite förberedelse. Sedan dagisstart har Elvira lagt sig till med nya kunskaper som att knuffas och klappa hårt. Det är ju bra att hon ger igen på dagis, men hemma måste vi klappa fint. Därför sprang mamman och köpte en babydocka att öva på.
Dockan kan suga på flaska, skratta, jollra och gråta. Den emottogs av Elvira med blandade känslor. Först avvaktande, sedan med nyfikenhet. Men när dockan började grina började Elviras haka att darra och gråten var nära. Därefter drog hon slutsatsen att det var säkrast att hålla sig på avstånd…
Några dagar senare var dockan rätt ok. Att mata är kul och klappa fint det gör hon också, precis som att peta i ögonen, sätta sig på den och slänga den i golvet. Lillasyster/lillebror kommer att få lära sig tuffa tag från start.
