Brrrr…. då var det dags att frysa igen.
Det är ju ändå skönt med höst på ett sätt. Man får så mycket tid, känns det som i alla fall.
Att hösten nalkas märks också på andra sätt. Bästisen Astrid börjar dagis. Mammorna kan inte ”hänga” längre för de ska börja arbeta. För min del är det bara 47 dagar kvar av föräldraledigheten. Det känns så där om jag ska vara uppriktig. Vemodigt på ett sätt. Den här tiden i livet är över och kommer aldrig tillbaka. Tänk vad många sådana tider man ska lämna efter sig om livet blir långt.
Med grå moln över balkongen och kalla golv värmer jag mig med den här bilden från i sommar. Det var en härlig tid… precis som denna.
Han har länge gått och känt, klämt och vänt på en rektangulär låda på Hobbex. I lördagseftermiddag fick han ett paket i samma storlek, lite i förväg. Han lyckades nämligen övertala mig att det spelade ju ingen roll vilken dag man får paket. Födelsedagen är ju bara ett datum. Låter för övrigt som något jag kunnat säga. Kanske var det därför jag gick på det. Nu ska jag och Viran väcka honom med en vacker sång med morgonstämma och lite frukost. Kvar är bara ett paket med mjukt innehåll. Inte lika kul, men nyttigt. Skjortan nedan har han haft på sig de senaste fyra åren…
För övrigt så firar vi födelsedagen med allt som hör till och som den småbarnsfamilj vi nu är så räknas också hosta, halsont och snor in.
Elvira ville självklart hjälpa till. Som ni ser är hon lika nöjd som pappa med presenten och pussen.
Grattis på födelsedagen!!!
Here’s to the crazy ones.
The misfits.
The rebels.
The troublemakers.
The round pegs in the square holes.
The ones who see things differently.
They’re not fond of rules.
And they have no respect for the status quo.
You can quote them, disagree with them, glorify or vilify them.
About the only thing you can’t do is ignore them.
Because they change things.
They push the human race forward.
And while some see them as the crazy ones,
We see genius.
Because the people who are crazy enough to think
they can change the world,
Are the ones who do.
Någon som känner till upphovet till denna dikt?
Då var det dags att damma igen…
Vad tiden går. Vi har varit på 30-årskalas, hos mormor och morfar och gjort en massa annat känns det som, men just nu kommer jag inte på vad.
I dag har vi stökat i Elviras rum, som nu är hennes rum på riktigt d v s även sängen står där. Först var vi ju tvungna att mörklägga rummet, så en Tupplur (vit) införskaffades på IKEA. Efter en del bökande har goungen äntligen somnat i sitt nya påslakanset, Barnslig prickar.
Elvira var självklart delaktig i stökandet, hon är väldigt händig med dammsugarslangen. Hon avslutade dagen med ett välförtjänt bad.
