Sista kvällen på semestern är snart över och vardagen bara några timmar bort. På ett sätt skönt och på ett annat sätt trist. Det är ju roligt att vara tillsammans alla tre, ta dagen som den kommer och att ha möjligheten att göra något impulsivt (även om det sällan händer). Samtidigt är det ju vardagens charm att veta vad man ska göra i morgon.
Vi går ut hårt. Vad passar första vardagen bättre än ett besök på BVC? Elvira ska få tredje vaccinationssprutan och så ska hon få pneumokockvaccin (inte alla förunnat, det ingår i vårdprogrammet). Ja vårdprogrammet ja, vad skulle vi göra utan det? Elvira glider ju faktiskt på en räkmacka (konstigt uttryck egentligen, varför just räkor?) Hon är så påpassad, nästan lika påpassad som vår bil med de årliga serviceintervallerna på märkesverkstaden. Så kommer det att vara för henne hela livet, årliga kontroller och raka vägen till specialisterna, inga omvägar via husläkare. Förmodligen kommer hon aldrig behöva höra frasen ”- Gå hem och vila, blir det inte bättre hör du av dig igen så tar vi ett prov”.
Ja ja, det jag skulle komma till var att tack vare vårdprogrammet slipper jag nu oroa mig för hjärnhinneinflammation. Det är bara för Elvira att slänga sig ut i moln av bakterier och RS-virus. Looki, looki, no sickness, no sickness! Hur skönt är inte det för en mamma? Om hon får syskon utan räkmackor, snacka om att jag då kommer bli en hönsmamma (eller ”hönsigare”, det beror på vem man frågar).
Nu är det dags för sängen, det är ju vardag i morgon. Något som Elvira har tagit fasta på, hon somnade kl 16, väcktes kl 20 för blöjbyte och välling, somnade om och fortsatte drömma. Jag undrar när hon tänkt att vi ska stiga upp. Men som sagt vi går ju ut hårt.
PS. Satt tidigare i kväll och ”slösurfade”, ramlade över denna krönikan. Jag fattar inte, och det gör nog inte mamman heller och tur är väl det, för då hade hon nog inte rest sig ännu. Vad har hon förlorat, vad har hon vunnit och vad har hon lärt sig?
PS 2. För den som återvänder inom kort väntar något gott. Jag lovar dig en filmsnutt med någon på fyra ben.
Hallå, någon hemma? Man skulle inte ta och tro det när det gått 20 dagar sedan sista inlägget.
Vi har varit på semester. Kosan styrdes först mot Stockholm för en hotellweekend och museér med ”fam Ovitsch”. Ursprungsplanen var Skansen men vädret tillät inte den utflykten. Mest impad var nog katten som bodde på hotell för första gången. Under denna helg fick Viran kläm på hur man klappar händerna och reser sig till sittande.
Märthas tvillingar Astrid och Elvira på Tekniska museét
Därefter lämnade vi katten på ”Kattpensionat Trosa” och fortsatte vår färd mot Skåne där vi blev kvar i drygt två veckor. Vi, Martin och jag, träffade kompisar, släkt och gjorde utflykter. Elvira klappade händerna och satte sig upp. Ursprungsplanen var sol och bad på stranden men vädret tillät inte det. Vi fick en dag, och tur var det.
Elvira i Falsterbo, första doppet i havet, i livet. Det ni!
Vi besökte också Jakriborg, en by i byn Hjärup mellan Malmö och Lund. Nybyggt men i hansa-stil, häftigt, centralt och mysigt. Folk bor förstås där och så vill även min man göra. Elvira klappade händerna.
Nu är vi hemma, packningen är upppackad och tvätten är tvättad. En rolig deltalj är att Viran och jag delade på en 50 liters trunk och Martin hade sin packning i en välfylld tygkasse.
Nu när semestern är avklarad ska vi bara luta oss tillbaka och vara ”lediga” 😀
… för era kommentarer. Det är kul att läsa!!! Särskilt roligt att du, Ulrika, skrev några rader. Om vi förunnas med ett nytt besök på förlossningen får vi paxa dig då? Det gick ju så bra menar jag 😀
En hektiskt men rolig tid har följt Elviras födelsedag. Först firades hon på födelsedagen av sina kompisar som kom på kalas. Över midsommar var vi i Dalarna för att fira midsommar med 17 andra släktingar och vänner, vi passade också på att ha ett till kalas för Elvira där. Tack allihop för de fina presenterna!!!
Vi har också haft besök av farfar och faster vilka avlöstes av besök från mormor och morfar. ”Gästerna” var så snälla och passade Elvira så jag fick återuppta arbetet med min uppsats (som varit i dvala i si så där tre år). Martin och jag var också på vår första bio (Ocean´s 13, betyg 3) och vårat första restaurangbesök på tu man hand på ett år. Nice 😀
Två av Elviras presenter. Vi måste bege oss ut på en runda snart igen, det var uppskattat hos passageraren.
