Elvira har fått en potta.
Sedan Elvira började äta burkmat har det gått si och så med att göra nr 2. Efter månader med Laktulos tyckte vi inte att det gav något resultat. De som påstår sig veta säger att magen inte vänjer sig, men det tror jag inte på 🙂 (Jag är ju faktiskt mamma och det vet väl alla, att mammor vet alltid bäst)
Regel nr 1 mot trög mage är ju att dricka ordentligt. Men varför i hela friden ska man dricka något man badar i? Serveras det på sked är det ok (flott ska det ju vara). Dessutom blir det svårare och svårare, eller omöjligt faktiskt, att hålla sig ren vid maten, så näst intill dagligen serveras det en kallsup i baljan… inte med flit förstås.
Så alla ni som har en ”kompis” med samma problem säg åt denne att undvik majs, morötter, banan och blåbär. Satsa på päron, kiwi, aprikoser, fullkorn och vätska. Sist men inte minst ligg och nakensprattla lite och/eller köp en potta. Funkar toppen… om det inte är nybörjartur då förstås…
-Denna fåtölj var rätt bekväm, sa du att det var en Baby Björn?
-Men mamma stör inte nu då!
-Färdig!
PS. Tack snälla Filippa för den roliga leksaken, den är bäst! Det är så roligt att HÖRA på alla ljuden. Kram Elvira.
Ja då har vi varit där igen, hos öronläkaren. Det var dags för ännu ett hörseltest. Pga de trånga hörselgångarna ansamlas det lätt vax. Kvarliggande vax bidrar till att man hör sämre. Så läkaren började med att rensa. Elvira stackarn som låg och sov i sin vagn fick vakna upp på britsen med tre människor böjda över henne, varav två okända. Vaxrensningen var inte populär hos patienten. Å andra sidan behövdes den, hur mycket ryms i de där trånga hörselgångarna?
Därefter skulle hon göra BOEL-testet, screeningtestet kommer vi aldrig göra igen då läkaren konsulterat Uppsala och fått klart att detta inte passar dessa barn just pga hörselgångarna. (Enligt det testet var hon stendöv). BOEL-testet ja, Elvira var mest intresserad av den röda träpinnen som hon skulle fokusera blicken på och koncentrerade sig på att få tag på den och stoppa i munnen. Det gjorde hon utmärkt. Bjällran och skallran var inte intressant. Summa summarum hörseltestet gick inge vidare.
Vi ska komma tillbaka i september, blir det inget resultat då så kan det bli tal om sövning och något annat slags test. Över min döda kropp!!! Vi vet ju att hon hör för 17 gubbar!!!
En del kändisar har hamnat i blåsväder då de brutalt avfärdat närgångna fotografer. Även Elvira värnar om sin personliga integritet och efter en halv dag i bilen är humöret kanske inte på topp. Får man då en kamera i ansiktet kan det gå såhär….
Elvira fick en hoppgunga för ca en månad sedan. Bättre sent än aldrig, eller hur? Tanken var att den skulle få henne att upptäcka att man kan använda sina ben till annat än att sparka i luften. Ja, och inte vet jag om det har gått upp för henne än, men hon är bra på att vifta med armarna, skaka på huvudet och låta högt.
Låta högt är väldigt roligt, speciellt vid fem- och sju-snåret. (Hon tar en paus vid sex eftersom hon somnar om efter vällingen.) Vi föräldrar är ju inte så pigga vid den tiden. Man kan säga att vi väntar ut varandra tills en av oss ger upp och tar upp tösen. I värsta fall kommer väl grannen under att ringa på en vacker morgon och be oss att trycka på OFF-knappen… om det ändå fanns en sådan… I bästa fall kommer Elvira lära sig att uppskatta sovmornar.
Och här kommer fortsättningen…
Detta kräver faktiskt en egen post. Sedan några dagar tillbaka sitter Elvira utan stöd. Hon har länge visat totalt ointresse i att sitta på golvet själv. När vi har satt henne till rätta har hon bara tagit sikte mot golvet, det är ju så roligt att ligga på mage. Men så plötsligt i helgen så fanns balansen hux flux… om man sitter still vill säga.
Elvira bjuder på ett sitt-medley.
